En kampanj som diskuteras flitigt just nu är Försvarsmaktens senaste. Man visar upp ett antal samtidsfenomen av de mindre ärofulla slagen, som att plåta sin frukost och att vara en surdegshipster, ställer frågan "Vad håller du på med?" och jämför det med viktiga arbeten man kan uträtta via Försvarsmakten. Jag tror att det är ett igenkänningsgrepp som kan träffa mitt i prick på den mottagliga delen av målgruppen och egentligen borde man väl vara nöjd så. Det är ju det en rekryteringskampanj går ut på.
Men det finns ändå något som gnager lite i mig och som får mig att tänka på ett fenomen jag avskyr hjärtligt och innerligt. Argumentationen tangerar ett förmätet sätt att döda diskussioner som många ägnar sig åt på Twitter. Jag pratar om: "Hur kan ni diskutera Per Gessles frisyr när barnen svälter ihjäl i Somalia?". Eller "Ehhh, ni tjafsar om Solsidan, sist jag kollade fanns det fortfarade krig och tortyr i världen???". Att göra sig till en bättre människa genom att tala om att det man ägnar sin energi åt inte är något avgörande för liv och död. Och i det nålsögat är det inte mycket som slipper igenom.
Det här gör inte att kampanjen blir sämre, det får mig bara att känna att den endimensionella världen vill i alla fall inte jag ha. Jag tror det finns tid och rum för både fånerier och seriositet. Och att även den som säkrar mattransporter vid humanitära katastrofer kan få gilla att sortera sina böcker i färgordning.
5 kommentarer:
Jag håller med dig i denna debatt! Jag tog mig förbi din rubrik och kom fram till att nej, jag har inte bättre för mig just nu, men det betyder inte att jag ska gå med i försvarsmakten. Det betyder snarare att det blev ett ypperligt tillfälle för mig att läsa en främlings blogginlägg! Ha det!
Kul att du bloggar igen. Dina inlägg skaver ofta på ett oskönt sätt och tvingar in mig i tankar jag inte tänkt...för jag är så lallig i såna här frågor
Åsikter och antaganden har sällan något med sanning och verklighet att göra. Eller hur?
Jag håller helt med. Absolut, igenkänningsfaktorn gör att jag reagerar till men det innebär inte att försvarsmakten är alternativet. Lösningen kändes säkert klockren när den presenterades internt, men de borde tänkt ett varv extra och funderat på om logiken i det resonemanget är något även mottagaren skriver under på.
Visst är vi larviga när vi fotar vår mat, men de flesta tidsfördriv som vi privilegierade människor ägnar oss åt är ju fåniga. Det är väl lika larvigt att spela korpfotboll, samla frimärken eller gurgla vin, egentligen? Och vill man göra en god insats är det kanske mer konstruktivt att t.ex. bli läkare...
Skicka en kommentar