Lovsång till det skrivna ordet.

Jag läser en artikel på Internet World där Fredrik Wass tagit upp det skrivna språkets betydelse idag och bland annat intervjuat Anna Qvennerstedt från Forsman & Bodenfors.
– Att man kan övertyga i skrift är helt avgörande om man vill få igenom några idéer, säger hon bland annat.
Oh boy, vad jag är glad för det. Så länge det talade ordet var allenarådande var jag sällan att räkna med. När telefonen och munlädret var framgångens instrument hade jag helt enkelt inte någon chans.
Jag tänker ibland på hur min misslyckade högstadiedejtingperiod hade kunnat te sig om jag haft tillgång till Facebook. Om jag hade kunna lägga en fiffig och flirtig kommentar på någons nya profilbild istället för att lyfta luren, slå siffror och haspla fram:
– Hej, jag heter Ulrika, är X hemma? Ja, hej... Ehhh, ska vi gå på bio?
Jag tror aldrig det hände.
Och är man lite blyg och tafflig IRL intalar man gärna sig själv att det man har att säga ändå inte är något att hänga i granen, så det är lika bra att hålla tyst.
Men med det skrivna ordet får även en långsam hjärna som min tid på sig att fundera ut vad den vill säga och formulera sig snärtigt. Och allt eftersom det skrivna ordets arenor vinner mark märker jag att jag också kan vara med och prata. Att folk tar del av vad jag har att komma med, ibland kanske till och med hellre än av dem som tidigare alltid talat högst och mest.
Det har i alla fall varit en stor revolution i mitt liv.