Katt + ris = kris?

Igår gick Frida och jag till vår absoluta favoritpyntaffär i Göteborg, Grönbergs interiör, och köpte påskfjädrar i fina färger (och det innebär inte kräkgrönt, grisskärt och migrängult som är de färger vanliga påskfjädrar brukar ståta med). På hemvägen stannade vi vid vägrenen, klafsade ner i diket där kommunen röjt sly och snålesnek åt oss ett sälg-ris med videungar.
När Frida hade pimpat färdigt såg det ut så här:

Ris i closeup, om jag hade varit en bättre fotograf hade du sett att färgerna är puderbegie, vitt och ljust grålila. Plus en liten spräcklig rackare som Frida snott ur Johans flugfiskeflugbindarlåda:

Men om man tittar noga på vasen ser man att den ser ut så här:

Vi visste ju att det skulle hända! Att Maggan skulle se det som ett stort kattleksaksträd som vi satt upp för hennes nöjes skull och att hon skulle välta omkull arrangemanget så fort vi vände ryggen till. Om ens det.
Hur gör ni andra kattägare så här i påsktid? Har ni lyckats uppfostra era små rovdjur att lämna fjädrarna ifred eller är pyntade ris en omöjlighet?

Ett påskstilleben som Frida, vår egen pysseldrottning, har skapat helt själv, inklusive de vackert dekorerade hönsäggen, och som Maggan ännu inte börjat sparka fotboll med, står i alla fall på vårt soffbord och är så här fint:

Läs även andra bloggares åsikter om påsk, påskpyssel, påskpynt