I lördags sändes sista avsnittet av Stjärnorna på slottet och det var en omgång som får klart godkänt. Det fanns varken någon knäppgök à la Börje Ahlstedt eller svulstig primadonna som Ranelid bland deltagarna, men det blev intressant ändå. Jag hade nog väntat mig att både Ulf Brunnberg och Dan Ekberg var castade för sina douchebagsanlag, men istället var de två väldigt roliga och känslosamma män med varsitt ganska tragiskt förflutet.
Monica Dominique var rar och läskigt übermusikalisk, Niklas Strömstedt genuint sympatisk, samt också rolig och begåvad, honom skulle jag vilja ha som kompis.
Men den största stjärnan på slottet var ändå Marie Göranzon. Jag har sällan sett en kvinna som lyckats vara så självsäker och, hur ska jag säga, upphöjd, utan att vara det minsta nedlåtande, kaxig eller odräglig. Eller för den delen självupptaget pompös, som sin man. Nej, hon är säker, rak, vass och klok. Och hennes "dåliga imitationer" var det mest komiska jag sett på ett bra tag. Marie Göranzon är min nya idol.
Och apropå skådespelare, i kväll är Frida på Guldbaggegalan i sina fina skor. Jag håller tummarna för Pernilla August och hennes nominering för Miss Kicki. Nu ska jag spana om jag kan få en skymt av Frida och Ludde i rutan.
Stjärnorna på slottet, Marie Göranzon, Ulf Brunnberg, Dan Ekborg, Niklas Strömstedt, Monica Dominique
5 kommentarer:
Håller helt!! med dig. Efter den här omgången Stjärnor på slottet har min respekt och intresse för Marie Göranzon verkligen ökat. Vilken cool och klok kvinna.
Kan bara instämma! Det var verkligen så.
Bloggade om det här med:
http://creativedirector.se/blog/stjarnorna-pa-slottet-brunnberg-dominique-ekborg-goranzon-stromstedt/
Strömstedt...??? Nä, lika intressant som att titta på när målar färgen på väggen torkar! Har samma uppfattning om honom som du har om Ledin - same shit! Det är när Strömstedt babblar om att ha översatt ABBAs texter till svenska (huge mistake - det var bra på engelska!) som en av hans större artist meriter man inser hur jävla litet Sverige är!
Anonym: Har du sett programmet? Jag pratar inte om artisten Strömstedt, hans samlade verk kanske inte går varma hos mig heller, utan om personen som kom fram i programmet. Honom gillade jag, och det går inte att bortse från att han är både begåvad och kreativ.
Marie Göranzon imponerade även på mig! Det har hon iofs alltid gjort med sitt skådespeleri, men när man lägger hennes självdistans / självironi till hennes självklara självsäkerhet (blev mkt "själv" där ;-) så blir personligheten som trillar ut underbar.
Skicka en kommentar