En otroligt kittlande story och något som med fog kan kallas för svensk skådespelarelit. På pappret hade Bibliotekstjuven, som hade premiär på SVT igår, alla möjligheter att bli en fantastisk liten serie. Men det tog inte många minuter innan skepsisen infann sig och efter en halvtimme var den stackars skämskudden halvt ihjälkramad. Sällan har väl dikten varit mer underlägsen verkligheten. Varenda scen har en gigantisk röd pil som blinkar och säger NU SKA DU FATTA DET HÄR! Det här kan vara att huvudpersonen John Manneus har ett klasskomplex. Att han har ekonomiska problem. Att det finns VÄRDEFULLA böcker på hans nya arbetsplats, Kungliga Biblioteket. Och vad det leder till behöver man inga högskolepoäng för att räkna ut.
Samtidigt finns massor med scener med enorma trovärdighetsproblem. Manneus har tillbringat det senaste dryga decenniet i en akademisk miljö och visar sig samtidigt vara helt clueless när det kommer till sociala koder i den finkulturella världen? Hans kollegor på bibblan är inga manchestermuppar utan flashiga Richestammisar? När hans fru börjar upptäcka deras ekonomiska problem säger hon först: NU HAR VI INTE RÅD MED FLER SMS-LÅN och sedan dyker hon upp på Johns arbetsplats med en bunt räkningar i handen? När John ska dupera någon står han och talar högt för sig själv framför spegeln? Fast den allra jobbigaste scenen är ändå när John på en fikarast försöker bjuda på JÄTTEDYRA CIGARRER för att bli accepterad av sina fina nya kollegor.
Jag ber om ursäkt för alla skrikiga versaler, men det är så jag uppfattar den här produktionen.
"Thriller för tänkande tittare" kallar Sydsvenskan den. Jag skulle vilja påstå det motsatta. Thriller för dig som tycker det är jättejobbigt att tänka.
Bibliotekstjuven, böcker, tv-program, svt, recensioner
15 kommentarer:
Rolig och säkert helt sann analys - men jag erkänner! Jag tittade inte.
Du satte precis rätt ord på känslan jag fick när jag såg det första avsnittet - varför är inte det här bra tänkte jag. Nu har jag svaret. Tack.
Jag tycker du har helt fel. Kan iof förstå din kritik i övertydligheten i vissa scener men den hamrar ju verkligen hans frustration som blir ett stort karaktärsdrag. För egen del tycker jag nog det är den bästa tv-serien som producerats i sverige på bra länge.
Joel, du måste vara förstörd i din bedömning. Det värsta skit jag sett på länge. Ser just nu avsnitt 2 och ska se avsnitt 3 också för att riktigt cementera skiten.
Delar helt dina synpunkter. Själv har jag i ett par inlägg på Facebook skrivit:
"Har just plågat mig igenom del två av "Bibliotekstjuven" i SVT1. Jag var klart tveksam till denna serie redan efter första avsnittet, men har nu slutgiltigt förstått att det handlar om ett renodlat pekoral! Det är så dåligt att man nästan måste se hur det hela slutar i nästa avsnitt. Jag känner väl till de miljöer som skildras och aldrig, jag säger aldrig, skulle dessa scener kunna utspelas i verkligheten!"
"Vi lever i ett fritt land och får därmed tycka vad vi vill, och det är ju bra. Vad jag vänder mig emot är att serien (som har viss verklighetsbakgrund) är så taffligt gjord, med inslag som är rent ut sagt pinsamma. Manus och regi lämnar mycket i övrigt att önska, stackars skådespelare. Vore det hela annonserat som en komedi eller fars, ja då vore det en annan sak! Jag ser dock fram mot det sista avsnittet för att se var det hela tar vägen, något lyft är i vilket fall inte att vänta."
Vilken raljant ton ni har härinne. Alla akademisk bakgrund verkar rörande överens om att det är en dålig skildring av den världen. So what? Den producerades inte för er. Vad gäller skådespelet så tycker jag att det är bland det bästa jag sett på riktigt länge i en svensk produktion.
Tyvärr är ju annars normen att det alltid är teatralt överspel för det mesta.
Ni som kritiserar så ohämmat kan väl säga vilka svenska produktioner ni tycker har bra spel så att andra vet vilka referens mallar ni har?
Alltså, jag kan bara hålla med om den negativa kritiken. Jag gillar egentligen en hel del av skådespelarna, eller gillade, ska jag kanske hellre säga.
Samtliga, förutom möjligtvis Reuben Salmander (vars rollperson är den enda som är tillnärmelsevis intressant i hela serien) överspelar å det grövsta. Skarsgård levererar sina repliker som om han trodde att han spelade kung Herodes på ett julspel i årskurs 9.
Jag är i övrigt inte på något sätt elitistisk i mina TV-vanor, men det här var verkligen skit. Rollpersoner som med endast lättare modifikationer bättre skulle passa i Göta kanal (filmen alltså).
Und so weiter. Men det är klart att jag tittar på sista avsnittet ;)
Joel: Jag får en känsla av att det kan vara en serie för filmskapare och -vetare. Har du läst det jag skrev om serien här?
Beppe: "Kung Herodes på ett julspel". LOL!
Kan inte låta bli att förmedla följande uttömmande recension: http://st.nu/noje/kronikor/1.2664666-bibliotekstjuven-stal-en-timme
Ulrika: Jo jag har läst det inlägget med, men stannade kvar och kommenterade här för att det är mest aktivitet i ämnet här.
Jag är allergisk till typiska filmvetar filmer och tv-serier och jag tycker helt ärligt att den här inte faller in i den kategorin.
Jag tycker serien har ett brett folkligt tilltal som borde uppskattas av en stor publik (vet ej hur tittarsiffrorna ser ut) trots ämnesvalet som är lite snävt.
Reagerar mest på alla Besserwissrar som stör sig på hur den akademiska världen skildras.
Tycker därför det är befogat att fråga om referens mallar till er som sågar så hämningslöst. Vet jag ex. att ni dyrkar "Godmorgon alla barn" eller liknande så är det ju ni som är filmvetar/kulturskadade bara för att ta ett exempel.
Kan också säga att jag inte jobbat eller varit inblandad i Bibliotekstjuven för de som tror att det är därför jag talar så varmt om den.
Joel: Efter att ha läst det mesta jag kan komma över om serien står det helt klart att det här är en vattendelarserie, antingen tycker man att den är fantastisk eller helt värdelös. Och jag är verkligen fel person att uttala mig om den akademiska världen, eftersom jag aldrig läst på någon högskola.
Ulrika: Jag vet inte om jag tycker den här serien är en vattendelare. Den verkar mest få negativ kritik i alla fall den kritik som är ivrigt påhejad i kommentarer (därför jag engagerar mig).
Debatten/påhoppen påminner en hel del om den det här blogginlägget om "De andras liv" som gick på SVT i höstas:
http://www.weirdscience.se/?p=10402(har ej sett om du skrivit om den här, om du har det ska jag gå in och läsa direkt)
I den debatten förstår jag att det finns en ett creddighets hat som framförallt kommer ifrån kultureliten (clicheer stapplas på varann osv.) medan medel svensson tycker det är en helt ok serie (som jag förstår det hade den väldigt bra tittarsiffror).
För att återgå till Bibliotekstjuven om man kollar på twitter verkar ungefär 60 av tweetsen vara av negativ åsikt eller att serien är ångestladdad (vilket kan vara positivt i min värld).
Joel: Intressant! "Våra vänners liv" (som den hette) skrev jag om här. Jag följde det som skrevs om den, och även den gången tyckte Kjell Häglund och jag olika. Han sågade och jag gillade.
"De andras liv" var en mycket bra tysk film som jag skrev om här.
Du var på tok för snäll, Ulrika. Alla ansvariga för denna IDIOTSERIE, med manusförfattarinnan Malin Lagerlöf i spetsen, men även hennes man?, regissören Daniel Lind Lagerlöf (och speciellt de som greenlightade denna produktionssopa), borde ställas vid skampålen i Humlegården. Sedan borde vi starta en insamling så att vi, SVT-licensbetalare, kunde bekosta kvällskurser i grundläggande dramatik på ABF för de där Lagerlöfarna. Ty de försvinner inte hux flux, de kommer nog att spöka i teverutan ett bra tag framöver.
@Joel Burman: Alla Lars Molins produktioner, och de var inte så få.
Skicka en kommentar