Aningslösa ladies på Östermalm

Jag vet inte om jag är ganska ensam om att se Ladies på Östermalm som går i TV4+, hur som helst har det inte blivit någon större snackis. Men av någon anledning har jag ändå fastnat och fascinerat sett allt som hittills visats om de tre överklasskvinnorna Grete Qviberg, Gaby Borglund och Tone Oppenstam. Visst går det att hitta många detaljer att bli illamående över (kanske framförallt den otäckt stela och klichélyxiga förlovningen som ägde rum i en jättebåt framför Miamis skyline mellan Tone och hennes nye snubbe), men det som kanske upprör mig mest är den raljanta tonen speakern har och den "skojiga" musiken à la två ankor på promenad som ljudillustrerar exempelvis när Gaby och hennes väninna* Maggi är på inköpsresa i Milano. Den gör att jag känner mer sympati för deltagarna än jag gjort annars och får mig att efterlysa en serie om manliga börs-VD:ar på Djursholm där deras jaktresor, vinprovningar och dyrbara leksaker framställs i samma löjeväckande anda. Och där dessa män får göra aningslösa uttalanden som körs i trailers om och om igen för att visa vilka distanslösa rikesvin de är.
Men för att återgår till våra ladies, så plockar framförallt Gaby poäng genom att vara drivande, kompetent och vänlig i alla lägen. Den minst sympatiska i serien är den yngsta deltagaren, affärskvinnan Tone Oppenstam. Hon utstrålar en kombination av stentuff hårdhet och flackande osäkerhet. Som hon toppar med en galopperande förslitzning av sitt utseende. Vilket man kan se om man jämför de här bilderna:

Tone (längst till vänster) innan "Jag-vill-se-ut-som-en-Slitzbrud"-sjukan slog till på allvar.

Tone med för mycket och för blont löshår, muskort kjol och konstiga ögonbryn.
En annan remarkabel detalj är att Grete (längst till vänster) faktiskt är äldre än Gaby (mitten). Att Gaby ser äldre ut än Grete beror bland annat på hennes signaturfrisyr, som nog är snudd på K-märkt.

Men man får ju ge Tone att hon inte tar den enklaste vägen i karriären. För det kan inte vara lätt att bli tagen på allvar i en affärsuppgörelse när man bär med sig så många bimboattribut som hon gör.
Hennes mest trailerkörda, aningslösa uttalande är:
– Jag älskar ju Ferraris, men Maserati är bättre som familjebil.
Grete personifierar överklassens fixering vid positivism. Jag tror nog att ett negativt synsätt är den största synden av dem alla i dessa kretsar. Allting är Urkul!, Urhärligt!, Urspännande! och Urgulligt!. Och så dubbla kindpussar på det.
Hennes aningslösa traileruttalande lyder:
– Det är inte superviktigt att bo på Östermalm, jag har bott både i Marbella och på Mallorca.
Jag förstår också att det är produktionsbolagets uppgift att locka ur dem dylika uttalanden, men ändå, hur man kan låta ord som de här lämna ens läppar, utan att höra hur de låter, är något av en gåta.

*Gabys och Maggis relation är något som diskuteras flitigt i alla trådar som finns om serien. På vissa ställen uppges att de har ett registrerat partnerskap, men i serien beskrivs de enbart som "väninnor".

Ladies på Östermalm, Grete Qviberg, Gaby Borglund, Tone Oppenstam, TV4+, tv-serier