Tala om dessert.

Jag har nog berättat ganska sparsamt om hur vi hade det när vi var i Turkiet för någon månad sedan, förmodligen för att jag var så oerhört upptagen av att ha det alldeles, alldeles underbart när jag var där. Det fanns inte tid för något annat än att inte ha så mycket att göra, så att säga.
Men nu kom jag på en incident som jag inte vill undanhålla dig.
Anledningen till att resan kom till stånd var alltså att Johan fyllde femtio. Hans födelsedagsmiddag åt vi i solnedgången på en seafoodrestaurang som låg mellan en flodmynning och Medelhavet. Väldigt vackert. När vi ätit huvudrätten var det dags för mig att hålla Talet (som du kan läsa här). Det var många känslosträngar som slogs an och varken Johan eller jag har svårt att bli berörda. En och annan tår fälldes, en och annan röst kom i darrning. Strax innan det mest emotionellt starkaste partiet blev jag oväntat avbruten av en gäll röst som förkunnade:
”Todays desserts are fresh fruits, mixed ice creams and turkish baklava.”
Det var lite som om tiden stannade av det absurda i att hålla ett av sitt livs mest betydelsefulla tal och vara tvungen att göra en paus strax innan slutet för att hela familjen ska kunna beställa efterrätt.

Men det kanske bara är på sin plats när man pratar till någon som nått livets middagshöjd.