Det är svårt att inte blir patetiskt naturlyrisk när morgonens springtur bjuder på scenerier som de här:
När sedan resten av dagen bjuder på bad, solstolssovande och rosévinssoftande på altanen blir vi bitterljuvt påminda om den sommar som flytt. Kanske gjorde den så för att vi inte ska glömma bort den. Men det har vi inte – sommaren 2010 forever!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar