Så här awesome var mina föräldrar när de var nyträffade.
För två år sedan skrev jag här "Fast nästa gång kanske jag ska vara med i ett tuffare lopp, där man inte får en dassrulle, rynkkrämsprov och inkontinensblöjor i goodiebagen". Då hade jag sprungit Vårruset för första gången och idag har jag gjort det igen. Jag har alltså inte tagit mig till någon tuffare nivå, och inkontinensblöjorna stod som spön i backen den här gången också, eftersom Tena var en av hududsponsorerna, men trots allt var jag så här glad när jag kommit i mål:
Möjligen en något överdriven medaljglädje efter knappa fem kilometer i måttlig takt. Fast förra året hade jag borrelia och kunde inte springa, så det här är ett framsteg ändå, när allt kommer omkring.
Och så har jag bikinishoppat. Kan man annat än älska H&M när man kan få två så här fina och välarbetade bikinis för under tvåhundra spänn? Tillsammans. Och sitter bra gör de också.
H&M måste ha dumpat baddräktsprisbilden totalt. Plötsligt blir kronor per kvadratmeter tyg nästan rimligt.
Lycka till! sa expediten när hon överräckte påsen. Tja, det kanske var en välvald fras. Förmodligen är det på sin plats med lite välgångsönskningar inför det stundande badräktsmomentet.
Vårruset, My parents were awesome, mode, bikinis, H&M, träning
10 kommentarer:
Jag skall inte ge mej på att lägga några värderingar kring ditt köp av bikins mer än att de ser väldigt trevliga ut. Än så länge har jag bara sett dem på storbild och annons. Du blir säkert väldigt vacker på sommarstranden klädd HM´s senaste badutbud!
Däremot var det väldigt spännande att se Johnnie & Ulla så unga. Det var inte så jag kommer ihåg dem. Inte så konstigt kanske för de var inte så unga när ni bodde på Hagåkersgatan eller Brännås eller i Kullavik. Det var tider det!
Mats: Vad roligt att du kommenterar här! Om du undrar varför jag stavade pappas namn med -e på slutet så är det för att det är hans dopnamn. Det var när han blev reklamare som han själv ändrade det till det, i hans tycke, tuffare -y:et på slutet.
Hej Ulrika!
Jag fick precis veta av min pappa, att vi är släkt. Din pappa och min farfar var ju bröder. Lustigt, vad man inte vet. Senast jag träffade din far, var på min farfars begravning.
Det var min lillebror som av en slump fann din blogg, när han håller på att släktforska. Så liten är världen! :-)
Hälsa till din pappa!
Fatou: Nämen, skojar du?! Var farbror Stig din farfar? Tyvärr har jag haft väldigt liten kontakt med pappas släkt i norrland, och därför har jag aldrig träffat din pappa = min kusin.
Japp, det var min älskade farfar! Johnne känner dock mig som Carina, om du hälsar. Jag är Stigs första barnbarn.
Min pappa hälsar att ni visst träffats, men det var 1966 och du var nog rätt liten då, så du minns nog inte det. Själv var jag inte ens född. :-)
Min pappa och bror hamnade på din "diss" av mig: http://www.ulrikagood.com/2009/02/stora-bloggpriset-ar-knappt-slut-men.html
Behöver jag säga att en pappa alltid är en pappa och blev sur över den. Haha... hur som helst så var det skitkul att höra att vi var släkt, för det hade jag inte kunnat ana. Allt gott!
Fatou/Carina: Nej, vad pinsamt att jag skrev det där! Det var inte allvarligt ment, hälsa din pappa det.
1966 var jag ett år gammal, så jag minns tyvärr inte något av det, men jag har ju två äldre systrar som är fem, respektive nio år äldre än jag. De kommer säkert ihåg det.
Jag kan knappt smälta det här!
Jag tycker också det är väldigt lustigt. När jag tänker efter så har jag inte haft så mycket kontakt med min farfars släkt heller (mest med min farmors). Men Johnne har jag förstås alltid hört mycket om! :-) Farfar hade mycket gott att säga om sin bror, för att inte tala om tavlorna målade av din far. Enligt min farfar är han en toppen konstnär!
Ingen fara, jag tror pappa kommit över det där nu, han är glad att vi "hittat varann" i bloggen. Jag har definitivt kommit över det! :-) No hard feelings, jag har fått värre kritik än så.
Jag var mycket hos mina farföräldrar som barn och stod dem mycket nära, men flyttade till Uppsala som 15-åring 1986, så jag har inte så mycket med Norrland att göra heller, även om jag nog känner mig som en Norrlänning fortfarande, efter alla år här nere.
Hur som helst, jag hade inte väntat mig att finna en släkting i dig!
Men Hej Carina!
Detta är ju så roligt. Jag är Ulrikas äldre syster Mia och har just läst er konversation med spänning och glädje.
Jag har ett svagt minne av kusinerna på pappas sida, farbror Stigs barn, och mitt minne säger att det var två pojkar som var rätt mycket äldre än oss (jag är född 1960), stämmer det? Vad heter din pappa, och din ev. farbror??
Vi har ju haft så lite kontakt med pappas släkt i Norrland vilket naturligtvis är himla trist.
Du berättar om tavlor som pappa har gjort, är det så att du har några bilder av dem? Vi har ju några tavlor gjorda av din farfarsfar som är väldigt fina och väldigt roligt att ha kvar.
Allt gott! / mia
Hej Mia!
Vad kul! Ja, min pappa heter Lars och hans bror heter Jan (Jan är äldre än min pappa). Min pappa är född 1947, Jan något år innan det. Jag ska kolla om jag kan fixa någon bild på tavlorna.
Min yngsta bror, han som släktforskar just nu, håller på att samla info. Han vill gärna veta av er far vad hans föräldrar, farföräldrar etc. heter, så mycket släktinfo vi kan få, med andra ord. Maila mig gärna på: tonarsmorsa@gmail.com
Hej igen Mia!
Jo, det finns tavlor, har jag tagit reda på nu, hos min pappa. Ska försöka ordna foton på dem och sända.
Har också bloggat detta:
http://tonarsmorsa.se/2010/05/14/sa-liten-ar-alltsa-bloggvarlden/
Skicka en kommentar