Tidigare i veckan såg prognosen för detta minst sagt dyster ut. I måndags hade han hostat sönder ett muskelfäste på ryggen och kommunicerade med hjälp av lappar. Så fort han pratade började han hosta igen och fick jätteont.
I tisdags hade han nästan fyrtio graders feber och vi fick göra det andra läkarbesöket på två dagar. Lungröntgen och blodprover ledde fram till en penicillinkur mot en inte riktigt klarlagd infektion. Och det var ungefär då vi började tvivla på att den utslagne och eländigt sjuke killen skulle klara av en bussresa på ett dygn med påföljande skidstrapatser.
Strax efter det blev vi varse att vi inte hade något avbeställningskydd på resan. Det finns ett antal sätt att få ett sådant skydd. Via en reseförsäkring, en hemförsäkring eller en betalning med kort. Alla dessa hade vi lyckats bomma.
Den ekonomiska förlusten var dock marginell jämfört med besvikelsen för Jonathan att missa allt han sett fram emot.
Därför var det en sådan sann glädje att lämna en kraftigt penicillinförfriskad kille vid bussen igår. Att se de tidigare så trötta och besvikna ögonen fyllas med lycka och se honom rulla iväg mot äventyret tillsammans med alla sina goa kompisar var fantastiskt. (Även om jag inte kan låta bli att vara en lite extra hönsigt orolig morsa på grund av det här.)
So long, snubben! Förlåt om morsan är pinsam.
3 kommentarer:
Finns inte mycket som glädjer en morsa så mycket som när barnen får sina drömmar uppfyllda. Hoppas att bakterierna håller sig på mattan så att veckan blir precis så härlig som han drömt om. Och att du inte oroar ihjäl dig under tiden.
Men hallå, har ni ingen hemförsäkring? Eller kanske måste det till en tilläggsförsäkring? Ja, så måste det vara. Ni är ju vuxna, ansvarstagande personer. Hoppas jag.
Kristina: Jodå, självklart har vi en hemförsäkring. Men det innebär inte att man automatiskt har avbeställningsskydd på alla resor i hela världen.
Skicka en kommentar