Aldrig känner man sig väl så mycket som Andy i Little Britain (du vet han som är så lat att han låtsas vara rörelsehindrad för att få sitta i rullstol och ha personlig assistent som gör allting åt honom) som när du åker igenom McDonald´s drive-thru. Inte när du får din burgare direkt vid luckan, utan när något inte är färdigt, så att du får åka och ställa sig på en parkeringsruta och sitta i bilen och vänta tills en finnig sextonåring bär ut maten till dig.
Allt för att du till varje pris ska slippa lyfta ditt arsle från bilsätet.
McDonald´s, Little Britain
3 kommentarer:
Och det är när du beställer något som inte är flottdrypande utan lite mer nyttigt, som det tar tid och du får stå i fy-skäms-rutan och vänta.
Kan det vara någon sorts strategi?
Du har nog förväxlat stavningen av "want" och "won't"...
Anonym: Klart jag har. Mycket klantigt. Har ändrat nu.
Skicka en kommentar