Då skulle jag be honom: "Snälla pappa, gör tjackpundaren!".
Hela tiden.
Och så skulle jag skratta ihjäl mig.
Varje gång.
Om du sett The 90:s – ett försvarstal, så vet du vad jag snackar om.
Om inte – se den genast, du hittar den här.
Henrik Schyffert, The 90:s, ett försvarstal, SVT Play, tjackpundare
8 kommentarer:
Haha, ja, jag håller med. "den där ankan...eh?" Skrattar bara jag tänker på det.
Erik: Jag vet inte hur många gånger jag och mina barn gjorde "den där ankan" ikväll. Kommer nog skratta åt det resten av livet. "Jag respekterar det beslutet."
Jag omvärderade hela min uppfattning om herr Schyffert efter programmet. Han var fantastiskt bra. Jag skrattade så tårarna rann. Så bra var det.
Borta är min bild av killen som jag tyckte döpte sina barn inte till de vackraste namnen han visste, utan namn som bara var drygt stockholmstuffa... Det känns skönt. Vi har gjort upp nu Henrik och jag. Respekt! (eller inte...)
Masarinmamman: Håller med till hundra procent! (eller inte...).
Och så tyckte jag (förut, alltså) att han tappat det, och bara körde sin o-roliga svengelskagrej.
Jag har sprungit ifatt för många människor dessa dagar med orden: "Hallå lilla fröken!", med det självklara stela benet och bakåtlutningen. Från att ha varit en skrikig, skränig uppmärksamhetskrävande kille har han nu gjort rätt för sig, many years to come.
Johan O: Nu kände jag att jag måste börja öva på tjackpundargången.
- Har du jeans?
- Ja. Eller nej. Eller..?
SOM jag skrattade!
Tjackpundarimitationen var på pricken. Kändes som att spanaut över Nordstan/Brunnsparken.Lätt.
Annars gillade jag hans passage med festinbjudningar; Feeest...med svajig WordArt och en clipart med lite partyhattar. Tid 21 - ??
Känner igen det - alltför väl (eller inte..)
Skicka en kommentar