som blir gigantisk och enormt viktig när man tänker på den en stund, är att ha en kompis man kan ringa till och säga:
"Hej, det är jag".
Jag har åtminstone en sådan vän, och är otroligt tacksam för det.
Förstår jag nu, när jag funderat på det lite grann.
Jag kommer ihåg när jag insåg vidden av hur mycket jag tappat kontakten med en före detta jättebästis. Det var när jag ringde och sa:
"Hej, det är Ulrika."
och hon svarade:
"Vilken Ulrika?".
Vänner
2 kommentarer:
Hej det är jag.
Också.
Love,
T
(För jag sitter här och hoppas att du menade mig...)
Klart det är du.
Som vet att jag är jag.
Skicka en kommentar