Den här dagen började som en svart dag för reklambranschen. I morse kom nyheten att en känd medieprofil, av okänd anledning, försökt skjuta ihjäl en greve och hans sambo i Gamla Stan.
Ganska snart därefter rapporterade Resumé att det var en hög reklambyråchef som var den förmodade gärningsmannen.
Branschen trodde inte sina ögon.
Därefter träder en mindre nogräknad nätbaserad publikation in i matchen och ser sin chans att leverera dagens kioskvältare (som jag inte tänker länka till). De börjar med en beskrivning av mannen som i princip är att likställa med en namngivning. Det går helt enkelt inte att gissa fel.
Från och med då övergick den här dagen till att bli en svart dag för journalistiken. Jag tror aldrig dess like skådats i fråga om att hänga ut en förmodad gärningsman av stort mediaintresse och allt löst sladder som flyter upp i kölvattnet av detta.
Eftersom succén snabbt är ett faktum, publicerar man strax därpå namnet på offret och kan sedan nöjt konstatera att sajten kraschar på grund av överbelastning.
Då sprängs alla fördämningar i jakt på nya scoop och skvallerforumet Flashback dammsugs på rykten och motivspekulationer, ju snaskigare desto bättre, varpå de publiceras (namngivna) med källhänvisningen "Enligt en initierad källa ...".
Just när ryteskarusellen snurrar som bäst får vi veta att reklambyråchefen släppts och att man nu inte längre har någon misstänkt till dådet.
Det som började med en överbelastad server slutade med en kraschad journalistisk heder.
20 kommentarer:
Du har rätt, men du kan bättre än så här. Faktiskt. Skyldig eller oskyldig vet vare sig du eller jag än. Det är inte frågan. Att hanteringen varit usel är bortom tvivel; formulera dig värdigt runt det. Just nu är jag mest besviken över att jag vet att du kan låta orden flöda på ett annat sätt.
Ulrika, du bör ändra till försökt skjuta ihjäl en greve. Rätt ska va rätt, även en svart dag som denna. Håller med dig, det har varit vämjeligt att följa.
Wildenstam: Mitt resonemang handlar inte om skyldig eller oskyldig, utan just om hanteringen. Ledsen om jag gjort dig besviken.
Dirren: Klart jag ska (och har gjort) ett grovt hjärnsläpp, tack för att du påpekade.
Min kritik handlade inte om dina åsikter, Ulrika. Har bara kommit att förvänta mig mer välformulerade tankar av dig. Ta det som stor komplimang blandad med lite kritik. ;)
Fundering: är det här värre än när Daniel snabbt blev känd som potentiell hustrumisshandlare?
Intressant i sak. Men din logiska kedja brister tyvärr i och med att det är just Realtid.se som är beviset. Så, deras hantering är lika bra bevis på bristande journalistisk heder som en intervju med Black Armys ordförande är bevis på vilket lag som är bäst i Stockholm.
Viktig diskussion – men oviktiga referenser.
Wildenstam: Ok, jag gör så gott jag kan.
Deeped: Nu vet jag inte vad du menar.
Fredrik: Varför är Realtid så oviktiga menar du?
Jag menar att REFERENSEN är oviktig för att Realtids beteende näppeligen är en måttstock för hur ”branschen” beter sig. De kan vara hur viktiga som helst ur ett annat perspektiv – men du likställer Realtids beteende med journalistikens haveri. Ergo – ett logiskt skutt.
Om DNs featurejournalistik tas som intäkt för att bevakningen av mode är usel är det en oviktig referens – inte att DN är oviktiga i sig.
Fredrik:
Jämförelsen du gör med DNs featurejournalistik är irrelevant. Realtid har på ett fundamentalt sätt trampat så hårt i klaveret att de kommer att få gå omkring med det tillsammans med sina byxor om anklarna resten av livet.
Fredrik S: Men det är inte oviktigt att journalisten som skrivit på Realtid har ett förflutet på DN, Rapport, DI, Veckans Affärer och Resumé.
"Att kritiskt granska..." Journalisten i fråga verkar ha missat en lektion eller två.
Hej, bli medlem på http://www.gratis5.se/user/register/tobias
en helt ny gratis-sajt! Jättelätt o få poäng eftersom den är nystartad!
Anonym: Fantastiskt, en gratis-sajt. Det var något nytt. Jag är så less på alla dyra sajter. Och innovativt att marknadsföra den på andras bloggars kommentarsfält.
Ulrika: Det har ingen som helst bäring på Realtids ställning som varandes – eller i det här fallet varandes inte en relevant referens för hur "branschen" beter sig om given journalist har jobbat på DN eller SVT.
Den trovärdighet som en viss medieaktör har eller inte har är till oerhört stor del institutionell och tar sin grund i de processer som finns – och den noggrannhet med vilken man bedriver sitt värd. Journalisten i fråga fungerade alldeles säkert inom de system som du tar upp som exempel – men lika uppenbart inte utanför dem. Pressetik är jävligt svårt – det oerhört få personer som på egen hand klarar av att ställa alla frågor själv. Och uppenbarligen var denne reporter inte en av dem – och det system han verkade inom hade inte nödvändig kompetens.
Journalister är oviktiga – artiklar och journalistik livsviktiga. Ingen reporter är mer trovärdig än vad de skriver och hur de för sig – och inom ett system som eftersträvar trovärdighet premieras och efterlevs detta.
Därför – återigen – Realtid är en utomordentligt dålig måttstock för hur branschen beter sig och än sämre som intäkt för journalistikens haveri.
Min värdelösa vattenkokare från Rusta är kanske en intäkt för vitvarubranschens förfall…eller kanske inte.
Fredric: Jag tror helt enkelt inte att du uppfattade vad jag skrev. Min ståndpunkt är följande: Realtid är inte trovärdiga som måttstock för hur journalistiken som helhet fungerar eller inte. Liknelsen med DN relevant av följande skäl: DN är inte trovärdiga som måttstock för hur modebevakningen i Sverige utförs.
Jag håller med dig om att Realtid har trampat i klaveret – men vänder mig mot att det tas som intäkt för "journalistikens haveri". Har du någon gång käkat på en riktigt sunkig kinakrog och blivit missnöjd med maten? Förmodligen. Är det med detta i åtanke relevant att påstå att "restaurangnäringen har havererat"? Eller att "kinesiska matkonsten har havererat?" Nej, förmodligen inte – det är enkom relevant att konstatera "den här kinakrogen suger". DNs featurejournalistik suger rätt hårt också – är det då relevant att döma ut all världens featurejournalistik?
Så, berätta för mig varför du anser att liknelsen är irrelevant så ska jag berätta igen varför jag anser att den är det.
Så, liten repris. Med utgångspunkt i vad en klart tveksam redaktionell produkt som Realtid publicerar är – eller är det inte – relevant att tala om "dagen när journalistiken kraschade"?
Fredrik S: Många ord, lite innehåll. Det är ju inte som om Realtid är Nyheter24, direkt. Varför är du så angelägen att inte vilja se viket extremt lågvattenmärke det här är?
Jösses, du är en riktig "right fighter", som Dr Phil skulle ha sagt. Och "många ord" – vilket bra motargument!
Det är klart att Realtids publicering är ett lågvattenmärke – men seriöst, Ulrika. Det här är näppeligen det värsta som har gjorts inom "journalistikens" ramar. Det är ju för fasen jag som är kritisk till någon här – och anser definitivt att det är ett lågvattenmärke. Men det är ett FÖRVÄNTAT lågvattenmärke eftersom en produkt som Realtid inte har ett fungerande pressetiskt system.
Om Toffifees reklamfilm skulle visas direkt efter en flod av guldäggsvinnare – är den ett bevis för att reklambranschen har kraschat? Eller visar de fantastiska filmerna bevis för att reklamen är just det, fantastisk.
Just det, det sistnämnda – för ingen förväntar sig annat än bajs från Toffifees reklam.
Det du vill göra är att anse att Realtid är perfekt representativa för branschen i stort och att reportern är detsamma – vilket ju uppenbarligen inte är sant eftersom ingen annan publicerade på det sättet.
En mer korrekt analys – med tanke på vad som utspelade sig – nämligen att alla andra då inte publicerade såna här uppgifter är ju att journalistiken INTE kraschade? Eller?
Återigen – tycker du att EN publicering på Realtid.se verkligen resulterar i analysen "Dagen då journalistiken kraschade"? Samma dag som alla andra redaktioner valde att inte publicera, betydde det verkligen det? Eller betyder det att Realtids journalistik kraschade? Jävligt stor skillnad i min bok, jävligt stor skillnad.
Fredrik S: Jag anser fortfarande att det är ett gigantiskt lågvattenmärke som kan betecknas som en kraschlandning och att Realtid och den aktuelle journalisten inte är så oviktiga, okunniga och marginella som du vill göra gällande med liknelser som svajar mellan Black Army, DN, Rusta, kineskrogar och Toffifee.
Ja, lycka till med den åsikten. Undra vad din analys blir när DN tar ett snedsteg? Blir det "Dagen då världen gick under" eller kanske "Universum är slut".
Du har alltså ingen som helst förståelse för att det går att anse att uttalandet "Dagen då journalistiken kraschade" är lite magstarkt som reflektion på en publicering på en marginalsajt som Realtid?
Fredrik S: Jag tycker du ska läsa näst sista frågan i den här artikeln.
Och den här.
Skicka en kommentar