Bara en siffra.

Att lägga till ytterligare ett år till ålderssummeringen är inget jag ser fram emot längre.
Jag är lite fånig med det där, kan inte längre identifiera mig med den siffra som ibland står bakom mitt namn.
Därför berättar jag inte hur gammal jag blir, bara att det idag är fyra år sedan jag vaknade i mina drömmars hotellrum i New York och fyllde jämnt.
Så får du göra matten själv.
Men någon högre makt har sett till att mildra fallet genom att bjussa på det mest stålande solsken man kan tänka sig, denna dag.
Och i ett desperat försök att motarbeta ålderns krafter har jag avverkat en femkilometersrunda på morgonen.
Den gav dessutom lite extra rum för den junkfoodiga brunchen hela familjen ska äta på Farelli´s om en stund. Efter det ska vi se Benjamin Buttons otroliga liv.
Så det blir nog en alltigenom strålande dag, trots allt.

Fylla år, födelsedagar, åldersnoja