Jämställdhet i all ära, men med det totala genusfokus som följde gårdagens tillkännagivande av de första kategorierna i årets Guldäggsjury känns det på något sätt inte lika glädjande att vara en del av jurygänget.
Är det min hjärna eller min vagina och mina tuttar som tar plats i juryrummet om ett par veckor?
Dessutom känns det orättvist mot Guldäggets Digge och Reklamförbundets Pia som verkligen tar jämställdshetsfrågan på allvar och jobbar hårt för den.
Gubbägget kallade igår Dagens Media tävlingen, vars samtliga fyra ordföranden i de kategorier som släppts idag är kvinnor (och en av dem min kollega Mimmi).
Som sagt, jämlikhet är en självklarhet, men med en totalitär syn på könsbalansen fråntar man oss (många) kvinnor som faktiskt ingår i juryn vår berättigade stolthet för utnämningen.
Med detta vill jag inte säga att verkligheten i reklambranschen är tillfredsställande när det gäller jämställdhetsfrågan, precis som Linus skriver om här, men det är en helt annan sak.
UPDATE Kolla in Linus replik här.
UPDATE 2: Och Ninas här.
Guldägget, Guldäggsjury, Reklamförbundet, Digge Zetterberg, Pia Grahn Brikell, jämställhet, kvotering
14 kommentarer:
Vilken underbar rubrik på det här inlägget Ulrika!!
Inlägget i sig är också strålande, men rubben är ju alldeles fantastisk.
Guldäggsklass på rubriken,
ställ upp i blogg kategorin som med all säkerhet införs nästa år.
Du är från Göteborg, eller?
Lika bra som din rubrik är, lika dålig är rubriken på artikeln i din länk. Är könet verkligen det viktigaste hos årets jurymedlemmar?
Jag tycker det väldigt ofta blir så här i Sverige (på ett rätt amerikanskt manér), man diskuterar bara könet på vinnare/jurymedlemmar, inte vad de gör och kan. Och på det sättet blir det de förmenta feministerna som bara bedömmer kvinnorna efter deras kön. Som om vi alltid gick omkring och representerade halva jordens befolkning.
Jag skulle vilja se rubriken "Högerhänta dominerar guldägget".
(I övrigt har du säkert rätt vad gäller jämnställdhet i reklambranschen, men som sagt, det var ju inte det det gällde.)
Hmm, vilken lustig slutledning du gör. Eftersom artiklarna om gårdagens juryer vinklades mot mansdominansen – något som gång efter gång efter gång har efterlysts ska uppmärksammas – så degraderas du plötsligt till "kvinnligt alibi": hur gick det till? Är inte du lika kompetent bara för att det är fler män än kvinnor i juryn?
Vidare: är du (och övriga i juryn) de enda kvinnor som kan komma i fråga för juryarbete? Och därför är det självklart att övriga platser innehas av män?
Nej, så har jag svårt att tro att du går runt tycker.
Gooooooooooo, radiojuryn!
Gött att både Sara och du är med i den. I övrigt ser den lite kissnödig ut, tyvärr. Men man får väl hoppas på det bästa.
Eller förresten, film, det var film som var så kissnödig. Radio ser väldigt trevlig ut.
m
Abbes pappa: Tack!
Anonym: Klart jag är.
Charlie T: Vilken rubrik syftar du på? Jag länkar till flera inlägg.
Per: Men tycker du verkligen att mansdominansen är så anmärkningsvärd?
Om könsfokuseringen går till överdrift och kritiken blir slentrianmässig, även när den inte är berättigad, går balanstänket överstyr och det blir viktigare med rätt kön än med rätt kunskap. Och det vill man inte känna när man blir vald.
Det är väl självklart att det inte bara är vi (kvinnliga deltagare) som är tänkbara för juryn, lika lite som alla män i juryn är.
Men tycker du verkligen att "Gubbägget" är en relevant rubrik?
Jag får en känsla av att du vill missuppfatta mitt budskap om sans och balans.
Jag menade rubriken: "Männen dominerar Guldägget". Artikeln handlar ju inte alls om det, det är bara en uppräkning av namnen.
Alltå. I jämlikhetens namn. Guldägget ÄR dominerat av män. Liksom branschen i övrigt. Inte bara för att de är fler. Det finns även fler män bland som är bra. Därmed inte sagt att den minoritet kvinnor som också är bra är sämre. De finns bara inte riktigt lika många.
Håller m.a.o med UGood.
Ja, det är segt det där. Skulle vara kul att sätta en jury bestående av bara kvinnor nästa år. Ganska intressant att se om det på något sett påverkar resultatet. Alltså, man har en manlig "skuggjury" som bedömer samma bidrag. Haha. Det vore spex.
m
Hej Ulrika,
nej, jag missuppfattar inte med flit, men kanske ofrivilligt.
Är det anmärkningsvärt att det är fler män än kvinnor? Det beror på om juryn ska spegla branschens könsfördelning bland kreatörer eller mottagarnas (befolkningens) dito.
Vore det stört omöjligt för arrangörerna att hitta en 50/50-fördelning? Nej, det tror jag inte, men det beror på vilka krav som ställs.
Är det underligt att artiklarna vinklas mot könsfördelningen efter decennier av diskussion kring kön, könsfördelning etc och efter bland annat en höst där tex Linus Fremin gång efter gång lyft fram ett frånvarande jämställdhetsperspektiv på reklamen? Nej, det är det naturligtvis inte. Extra lite eftersom Digge & Co så många gånger intygat att de eftersträvar jämn fördelning.
Förringar artikelvinklingarna på något sätt kompetens eller berättigandet för de kvinnor som sitter i juryn att sitta där? Nej, jag tycker absolut inte det, och det var trots allt det jag uppplevde att du uppfattade det som.
Är könsaspekten den viktigaste aspekten på en jury?
Jag tycker verkligen inte det. Men om det händer en gång så tycker jag att det är helt ok, eftersom bristen på ett sådant perspektiv ofta påpekas i olika sammanhang.
Ursäkta att jag blir långrandig, ska bättra mig. Den enda viktiga poängen i mitt resonemang: könsperspektivet förringar inte de inblandades kompetens eller duglighet som jurymedlemmar.
Per: Du får gärna vara långrandig :-).
Men det juryn ska spegla är ju inte hur reklammottagarnas sammansättning ser ut. I så fall finns det betydligt svagare punkter att peka på: inga barn, inga pensionärer, få etniska grupper osv.
Kriterierna i originalkategorierna är "kreatör med minst silverägg".
Med tanke på det tycker jag att Digge & co gjort ett bra jobb, och att de inte förtjänar de påhoppande rubriker som de fått.
Detta är en brännhet fråga, givetvis. Och jag tycker att alla har sina poänger.
Men jag måste ändå sätta fingret på det än mer brännheta faktum att jag i mitt tidigare inlägg stavade "sätt" som "sett". Oerhört märkligt. Kan det vara ett tecken på långvarig Stockholmsvistelse?
m
Magnus: Och jag stavade "enda" som "ända" i en känd papperstidning alldeles nyss.
Röv också!
Skicka en kommentar