När jag skrev om att jag ifrågasatte hur lärare på högstadiet resonerar när de sätter betyg, fick jag fantastiskt bra och kvalificerad respons som klargjorde både det ena och det andra.
Om du missat att läsa i kommentarena, kommer här en liten sammanfattning av vad AGO, som jobbat som bl a högstadielärare i 35 år och även suttit med i olika arbetsgrupper för utveckling av språkundervisningen både inom Skolverket och i Europarådet, skrev i kommentatorsfältet:
Apropå att lärare inte vill ge vissa betyg i vissa årskurser, oavsett prestation:
"Det betygssystem vi har för närvarande är målinriktat [...]. Har en elev uppnått kriterierna för en viss betygsnivå, det må vara G, VG eller MVG, ska eleven ha detta betyg, oavsett årskurs! [...] Acceptera inget dösnack om att vi inte sätter MVG i åttan. "
Apropå lärarnas uppfattning om att höga betyg tidigt skulle ge lata elever:
"Att elever skulle lägga av och slappa till sig för att de får ett VG eller MVG är inte min erfarenhet. Tvärtom sätter de press på sig själva att prestera lika bra nästa termin så att de får behålla betyget."
Apropå de argument som vi som hade det förra betygssystemet ofta fick höra:
"På sifferbetygstiden, 1-5, hörde man ibland argumentet "femmorna har tagit slut". Då hade man likaledes missuppfattat det hela: Gauss-kurvan, dvs, att 3 skulle vara ett medelbetyg, gällde alla elever i landet sammantaget, inte någon enskild klass eller grupp."
Är det inte ganska fantastiskt att hela lärarkåren missuppfattade betygskriterierna under typ 25–30 år, när man inte behöver tänka speciellt många sekunder för att inse hur orimligt det är att en enda klass skulle utgöra en normalfördelning?
Gör nu inte samma sak med det nya betygssystemet, utan ge eleverna de betyg de förtjänar. Varken mer eller mindre.
betyg, betygssystem, skolan, lärare
Hm. SJälv har jag varit med om att en lärare faktiskt ritat upp den där kurvan, jämfört med fördelningen av skonummer och därmed motiverat varför jag skulle få en fyra istället för en femma.
SvaraRaderaMin erfarenhet är att betyg suger.
Så, läraren förstod inte systemet. Vad säger det om dem?
SvaraRaderaNå, kan jag, retroaktivt, få min jävla femma i historia, Inger? Du vet att jag borde fått den redan då!!!
Ulrika, Stellan, Anjo: Jag håller verkligen med om att det var ödesdigert att missuppfattningen om tillämpningen av Gauss-kurvan på sifferbetygstiden bet sig fast som den gjorde. Men till försvar för mina kolleger vill jag säga att väldigt många rektorer drev tesen hårt att "normalfördelningen" skulle tillämpas i varje enskild klass eller grupp.
SvaraRaderaJag har själv satt hårt mot hårt mot mer än en rektor när jag har frångått denna princip i den "preliminära betygssättning" som gjordes på 60-, 70- och ända in på 80-talet för att rektorn skulle kunna kolla att det såg "normalt" ut inför inskrivningen i betygskatalogerna. Framför allt fick man lägga ner tid på att förklara att en grupp elever i franska av olika skäl ofta positivt avvek från standardkurvan.
Sedan är det väl i och för sig rimligt att betygsfördelningen i en klass i ett obligatoriskt ämne utan nivågruppering i form av exempelvis allmän och särskild kurs, som ju fanns i engelska och matte, i alla fall ofta närmar sig normalfördelningen enligt Gauss-kurvan.
Men ett resonemang som går ut på att femmorna har tagit slut har jag aldrig i mitt liv ställt upp på - då är man helt fel på det.