Eftersom det är betygstider, är det ett par saker jag funderar över.
Är det inte meningen att ett betyg ska spegla elevens kunskapsnivå?
Om det är så, varför hör man i så fall taktiska resonemang som i åttan ger vi inga MVG och man kan inte höja sig mer än ett steg i taget?
Resonemanget bakom det första uttalandet brukar handla om att eleverna kopplar av och blir lata om de får "för bra" betyg från början.
Vem har bestämt att denna motiveringsmodell är allenarådande för samtliga individer och känns det som om samma drivkrafter gäller generellt för oss människor?
Om arbetsgivare hade resonerat på samma sätt hade de sagt: Du är värd x kronor i lön, men du får bara y, för annars blir du för lat.
Resonemanget bakom det andra uttalandet brukar handla om ... vete fan.
Finns det någon lärare med koll på läget som kan förklara ett och annat för mig?
betyg, betygssystem, skolan, lärare
Det handlar också om att man inte vill ge för bra betyg i åttan, då man inte vill ge fel vink till nian och ha en massa besvikna ledsna elever. Och det är generellt ett ganska stort glapp mellan G och MVG. Vilket i och för sig inte betyder att det inte går att hoppa över VG, bara att det är ovanligt.
SvaraRaderaJag vill inte försvara något av det, bara ge min syn som blivande lärare. :) De har sina förklaringar, men förklaringar passar aldrig alla individer.
För mig fungerade det tvärtom, när jag fick ett VG så lade jag sedan inte ner så mycket arbete i det ämnet. Detta då jag presterat så bra och kämpat hårt men ändå inte lyckats uppnå MVG. Då troddde jag inte det var möjligt att få det och lade ner mindre arbete och på så sättt fick VG utan ansträngning. Men jag kanske då kunnat få MVG om jag fortsatt kämpa hårt men den psykologi de använder fungerar inte på mig.
SvaraRaderaNär jag gick i skolan fick jag en gång motiveringen: Du borde ha en femma, men jag har redan delat ut två så det går inte.
SvaraRaderaJag tror inte att det var den bästa motiveringen jag hört i mitt liv - och den motiverade inte heller.
Jag skulle också gärna vilja veta hur skolan resonerar kring betyg och hur man motiverar elever. Under terminens utvecklingssamtal sa min sons lärare "Vi vill skriva ett avtal där vi kommer överens om vad som bör göras för att eleven ska uppnå sina betygsmål, det gör vi för att vi lärare ska ha ryggen fri...." Hoppsan, jag som trodde det var för att hjälpa min son som avtalet skulle skrivas :-(
SvaraRadera@Anjo: Jag har också varit där.
SvaraRaderaFörklaringen är att Skolverket, i sann socialdemokratisk anda, har bestämt att elever ska följa en normalfördelningsmodell. I en klass om 30 ska det alltså finnas 2 st femmor, 2 st ettor, 6 st fyror, 6 st tvåor och 14 st treor.
Så skapar man ett jämlikt samhälle fyllt av oambitiösa människor.
Jag har varit lärare i engelska och franska på högstadiet och gymnasiet i 35 år, senast på Bladins skola i Malmö, Sveriges bästa skola enligt ett tv-program för något år sedan.
SvaraRaderaNär jag hör föräldrar och elever vittna om lärares motiveringar till olika betygsbeslut undrar jag om jag har hört rätt... Det är bara en enda sak som gäller här: Det betygssystem vi har för närvarande är målinriktat, dvs. det finns (eller ska finnas, är kanske bäst att säga...) betygskriterier för de olika betygsstegen, dels från Skolverket, dels sådana som ämnesgruppen i respektive skola fastställer. Har en elev uppnått kriterierna för en viss betygsnivå, det må vara G, VG eller MVG, ska eleven ha detta betyg, oavsett årskurs!! Jag fattar inte att det finns lärare som inte har fattat detta. Jo förresten, det gör jag - sedan min tid i olika arbetsgrupper för utveckling av språkundervisningen både inom Skolverket och i Europarådet, vet jag hur det kan se ut "på golvet".
Jag brukade dela ut och gå igenom kriterierna med mina språkelever och även se till att de fick med sig dem hem. På föräldramöten kollade jag sedan att de verkligen hade nått fram till föräldrarna. Vi såg till att de kriterier som vi i ämnesgruppen gjorde var tydliga och konkreta, så att både elever och föräldrar förstod vad som krävdes för varje betygsnivå och, inte minst viktigt, hur man skulle arbeta för att nå dit. Alla lärare vet att elever ofta frågar "Hur ska jag göra för att höja mig?"
Att elever skulle lägga av och slappa till sig för att de får ett VG eller MVG är inte min erfarenhet. Tvärtom sätter de press på sig själva att prestera lika bra nästa termin så att de får behålla betyget.
På sifferbetygstiden, 1-5, hörde man ibland argumentet "femmorna har tagit slut". Då hade man likaledes missuppfattat det hela: Gauss-kurvan, dvs, att 3 skulle vara ett medelbetyg, gällde alla elever i landet sammantaget, inte någon enskild klass eller grupp. Jag blir så trött.
Oj, vad långt detta blev, men jag hoppas, Ulrika, att jag har rett ut begreppen lite i alla fall!
Ulrika: Kräv av läraren att få se betygskriterierna för olika ämnen och betygssteg. Kräv att vederbörande med eleverna går igenom dessa kriterier, delar ut dem och kollar upp att de nått hemmet (och sitter uppklistrade på kylskåpsdörren, som jag brukade säga till mina elever...) Acceptera inget dösnack om att vi inte sätter MVG i åttan. Finns det betygskriterier för MVG i åttan ska det betyget sättas, under förutsättning att eleven nått kriterierna för detta betygssteg.
SvaraRaderaSedan hade jag väl hoppats att påståendena om att det i varje klass eller grupp skulle finnas x femmor, fyror osv. hade dött sotdöden av brist på näring... Mycket kan man skylla sossarna för men inte att lärarna, eller för den delen alltför många rektorer, har missuppfattat sifferbetygssystemet, och än värre, att man tror att något liknande också skulle gälla det bokstavsbetygssystem som vi nu har.
Om någon "lärare" mot all förmodan skulle svara, vidarebefordra detta svar till mig då - snälla.
SvaraRaderaMed önskan om en God Jul och ett Gott Nytt Är.
JS
Läraren bredvid säger att man inte får göra så. Om man uppfyller kriterierna för MVG ska man ha MVG.
SvaraRaderahar haft precis raka motsatt effekt på min dotter
SvaraRaderaspelar ingen roll eftersom jag ändå inte kan få MVG
Underbar respons på inlägget. Speciellt tack till AGO som lyckat klargöra väldigt mycket tack vare din kunskap och erfarenhet.
SvaraRadera@AGO: Bra sagt!
SvaraRadera@Ulrika: Läskigt att höra att dessa mossiga lärare fortfarande finns kvar. Blir rädd när jag tänker på att de har till uppgift att lära ut till våra barn när de inte ens kan förstå en så enkel och grundläggande sak som betygsystemet. Tacka vet jag betygsättningen på högskolan.
Tack Ulrika och Tomas! Jag vill tillägga att det inte framför allt är de mossiga lärarna som har problem med att tillämpa betygssystemet. Det är påfallande ofta, enligt min erfarenhet, relativt nyexade lärare som inte har klart för sig vad som gäller. Konstigt nog, eftersom det av styrdokumenten, alltså läro- och kursplaner, klart framgår hur det ska fungera.
SvaraRaderaNågon glidande betygsskala, typ "vi sätter inga MVG i åttan för då blir eleverna besvikna om de inte får behålla det i nian" ska varken tillämpas numera, med det målrelaterade betygssystemet, eller gällde förr, med sifferbetygssystemet. Det är naturligtvis tråkigt att få sänkt betyg, men sådant är systemet, och lärare är tjänstemän som ska tillämpa politiskt fattade beslut, vad vi nu än må tycka om dessa. Det är verkligen inte lätt, det vet jag sannerligen, när man ser de små rara liven framför sig...
Min erfarenhet är att det behövs ett ordentligt snack (eller flera) med elever och föräldrar för att klargöra hur det hela fungerar. Gymnasister (och deras föräldrar!) måste också få klart för sig att ogiltig frånvaro, dvs. skolk, kan påverka betyget negativt. Det kan ju verka självklart, men inget är så självklart när det handlar om tonåringar mitt i rungande pubertet eller senare, att det inte måste påpekas klart och tydligt. I dag är skolgången för många gymnasister en sysselsättning bland andra, till exempel innan köpcentret har öppnat för dagen och man kan sitta i kassan på skoltid och tjäna pengar, men detta är inte förutsett i kursplanerna och betygskriterierna. Dessa bygger på att skolan och studierna är en heltidssysselsättning. Det gör för övrigt även studiebidraget. Jag har som klassföreståndare dragit studiebidraget för ett antal skolkande elever, med föräldrarnas tacksamma stöd, eftersom deras tjat sällan eller aldrig biter. Men det är som det är: Den som inte studerar ska inte heller uppbära studiebidrag. Ungdomar är ju inte korkade, de fattar detta, men, men...
Summa summarum i denna långa utläggning som jag tröttat den med som orkat läsa ända hit: Det är en oerhört tacksam uppgift, som jag haft flera gånger vid föräldrasammandragningar, att klargöra hur betygssystemet ser ut och fungerar. Att det inte handlar om något "flum" eller allmänt "tyckande" utan att krierierna är tydliga och ska vara styrande inte endast på betygssättningen utan även på uppläggningen av undervisningen.