Tryter argumenten för GP?

För första gången någonsin har vi ingen GP på morgonen.
Istället har vi DN.
Häromdagen fick Johan ett brev från GP:s chefredaktörer Jonathan Falck och Peter Hjörne där dom ville övertyga honom om att komma tillbaka som prenumerant.
Men dom hade visst inte så mycket att komma med:

En rubrik, ett hej och en hejdåhälsning var allt dom lyckats klämma fram i sitt försöka att övertyga honom.
Men, kära GP, jag tänkte att jag skulle hjälpa er med några bra argument.
För det finns faktiskt några saker som jag saknar med att inte ha GP:
-Aktuelltflätan på lördagarna (ett korsord som är perfekt i nivå för mej).
-För att inte tala om hur det kommer bli i sommar, Semesterkrysset enbart kan få mig att teckna en prenumeration.
-Artiklar med Fredric Askerups personliga touch.
-Krönikor av Sara Kadefors och Anna Mannheimer.
-Intressanta, lokala nyheter och recensioner.
-Födda och dödda på familjesidorna.
Resten gör DN helt enkelt fan så mycket bättre.
Det mesta av det jag saknar med GP kan jag redan nu få mig till livs via nätet, men det finns onekligen en charm i att inmundiga ovan nämnda saker via ett sakta bläddrande över sin morgonmüsli.
Så, Jonathan och Peter, det är det här ni ska satsa på, och berätta om i era utskick om ni vill ha tillbaka mej som prenumerant.

I min yrkesmässiga relation till de båda morgontidningarna kan jag bara konstatera att (Stockholmsbaserade) DN leder med sjuttiotvå hästlängder över GP (som finns i min egen hemstad).
DN har legenden Owe Ericson som man har känt sedan urminnes tider och ett gäng andra glada DN-medarbetare som numera är på Facebookkompisnivå.
Vilka som jobbar på GP:s annonsavdelning har jag ingen aning om, enda gången GP interagerar med oss som byrå är när dom säger upp friex eller vägrar ta in en annons på grund av en svordom i copyn.
DN bjuder in till tävlingar, kommer med grymma halsdukar och ordnar Byrårocken.
GP lutar sig tillbaka och gillar sin monopolställning.

GP, DN, lokalnyheter, Göteborg