onsdag 3 september 2008

Småbarnsföräldrar är det mest lättlurade som finns

Eftersom jag är väldigt långt ifrån trendens centrum och målgruppens öga ligger min spaning så där tre år för sent.
Den handlar nämligen om bärsjalar för bebisar.
Men inte ens en tonårsmorsa som jag har kunnat undgå att se att alltfler mammor (och en och annan banbrytande pappa) bär sina små guldklimpar inlindade i långa tygstycken.
Detta tygstycksbärande verkar automatiskt ge ett självgott ansiktsuttryck som säger ”Jag gör minsann allt för mitt barn.”.
Ett ansiktsuttryck som en hederlig gammal Baby Björn aldrig skulle berättiga till.
Småbarnsföräldrar är kanske den målgrupp som är mest benägna att nappa på vad fasen som helst. Det räcker att använda ett antal magiska ord så är saken klar:
De viktigaste orden är:
1. Naturlig. En nybliven mamma köper allt som påstås vara det mest naturliga för ditt barn.
2. Närhet. Barn behöver närhet och om du inte köper en produkt som påstås ge närhet med ditt barn är du ju för fan en psykopat.
3. Trygghet. Om ditt barn blir kåkfarare är det ditt fel för att du inte köpte den där produkten som sades öka dess trygghet.
4. Sömn. Kan något göra så att barnet sover bättre? Spare no expenses!
Jag kan tänka mig att de som säljer bärsjalar kan bocka för de flesta av de magiska orden. Det är därför vi ser så många barn som hänger lite livsfarligt på svaj vid sina präktiga mammors sjalomlindade barmar.
Jag har gjort minimalt med research inför det här inlägget, jag valde att gå helt på magkänsla och förutfattade meningar. En sak som min magkänsla sa mig är att ett av argumenten för sjalarna är: ”Så har kvinnor över hela världen gjort i alla tider.” Rätta mig gärna om jag har fel, men jag har aldrig förstått logiken i att det skulle vara detsamma som något som passar mig och min livsstil år 200X. Ändå verkar det vara något oemotståndligt för alla nyblivna mammor.
Nyblivna mammor har för övrigt ofta något av sektkänsla över sig.
Samma lätt besatta blick och samma brist på distans.
Lite research har jag trots allt gjort. När jag som hastigast tittade på sjalbarn.se såg jag att det inte bara är spädbarn som ska bäras i en sjal, utan att man visst ska kånka runt på dom tills dom tar körkort.


, , , , ,

14 kommentarer:

  1. Hahah. Rätt lustigt, en väninna till mig som hade en bulle i ungnen samtidigt som jag hade det, sydde och sålde sina egna bärsjalar. Där stod jag (höggravidoch stor som ett hus) hemma hos henne (två mpnader efter mig och inte alls lika stor) och drog på och av femton sexton olika bärsjalar. "Sån skall du haa, bara sååå bäst" stod hon och jollrade medan jag använde upp alla mina artighetesfraser som betydde "nej tack" och blev småtte desperat att komma därifrån. Nå, hon lyckades inte lura på en sån, och den där idiotiska amningskudden som nån annan tjej våldpresentade mig blev heller aldrig använd. Jag hade mycket bestämda åsikter om vad jag skulle använda och det trendigaste vi hade var tygblöjor.

    SvaraRadera
  2. Wow, tack för tipset! Hade aldrig kommit på det suveräna sättet att hålla koll på min nyblivne 18-åring! (Framgick det hur den stackars mammans rygg mådde efter en halvtimme med gossen i sjal? Jag minns mycket väl hur min rygg protesterade efter en aldrig så liten promenad med ovan nämnde son redan vid 8 månaders ålder i - just det - Baby Björn!)

    Men tygblöjor hade vi och det var bra, tills tvättmaskinen gick sönder. Och som "amningskudde" första bästa soffkudde som fanns till hands, om man kände att det behövdes. Vilket inte var ofta.

    Vad tycker ni om den mest onödiga prylen av alla - "registreringsskylt" på barnvagnen med barnets namn? Jag har inte ens kollat om det är reflex i den, är det det kan man i alla fall ha den till något!

    SvaraRadera
  3. Hej Ulrika. Jag hittade en rolig rubrik till dig. Lite copywrajterhumor.

    http://www.indipoker.se/2008/09/dagens-bloggrubrik.html

    SvaraRadera
  4. Åsk: Ja det är så där när man blir gravid. Man befinner sig plötsligt i sammanhang som man inte trodde var möjligt att hamna i. Amningskudde! Det var (precis som Eva säger här nedan) en soffkudde på min tid.

    Eva: Kvinnan på bilden måste ha en rygg av stål. Och så undrar man i sitt stilla sinne VARFÖR hon straffar sin stackars son så hårt. Kommer han att bli mobboffer i skolan, eller vad?
    Tygblöjor, förresten, näe! Varför belasta tvättmaskinen och den allmänna orken så enormt när det finns utmärkta superabsorbenter att köpa på ICA?

    Uffe: FRUKTANSVÄRT kul! Tack för tipset. Man undrar bara... Hur gick det till? Bara hjärnsläpp, eller? Även en Se & Hör-reporter måste ju ha någonsomhelst koll på den övriga världen, men jag tvivlar att det är comme-il-faut att skriva på det sättet om kungagemålet.

    SvaraRadera
  5. Förlåt, Svensk Damtidning ska det vara, och dom är ju ännu mer hov(haha)samma mot sina läsare. Kan killen ha gjort den själv? Det spekuleras om det i kommentarerna.
    (Här är en mer lättklickad länk.)

    SvaraRadera
  6. "Jag har gjort minimalt med research inför det här inlägget, jag valde att gå helt på magkänsla och förutfattade meningar."

    Och där har du själva definitionen av en bloggare.

    Mycket kul skrivet. Sen tror jag att den sektlika blicken lätt kan förväxlas med den starkt överlevnadsfokuserade. De är besläktade.

    Har droppat en Idoltext nyss. Trodde jag skulle komma efter dig.

    SvaraRadera
  7. Fredric: Jag var fullt upptagen med att Yearbooka mej själv :-). Men jag såg Idol och funderar på att skriva några rader.
    Nu har jag läst ditt utmärkta inlägg. Tänkte också på att Andreas var ohyggligt lik Gary Sinise.

    SvaraRadera
  8. Håller med såklart. Det är lite som att vi skulle sparka runt i familjen Flinta-bilar med knaggliga stenhjul istället för t ex er Prius.

    Beby-björn är ju liksom en produktutveckling av sjalen.

    Men å andra sidan, vad vet jag? Har aldrig provat bärsjal. Kanske både Abbe och jag hade diggat det?

    SvaraRadera
  9. min vännina o hennes man köpte en bärsjal i eko material.(så klart) dom skulle adopterar fr. Kina o alla dom 4 punkter du beskrev ovan följde dom som om det var lag och belagt med dödsstraff om man inte földe.
    dom övade o övade o skulle kunnat ta os-guld i att snabbast knyta på sig sjalen eller vika ihop den till en väska. den var en sån modell som funkade som väska oxå.
    så åkte dom o hämtade sin lilla dotter i Kina och hon hatade bärsjal!
    den lilla, bestämda tjejen var inte en minut i den dyra sjalen och idag skrattar vi gott åt historien.
    jag är själv en vagnmänniska. var skall jag annars ha haft alla shoppingpåsar? och hur provar man kläder med en ungen på magen?;)

    kram o hälsning fr. värmen. man kan göra annat för att vara nära sina barn

    Och jo- visst hade vi baby-björn, men det gillade inte killarna heller.

    SvaraRadera
  10. Hahaha, full pott som vanligt! =)

    Jag vet inte hur många gånger jag sagt "naturen har aldrig fel" på mina föreläsningar MEN det betyder ju inte att utveckling inte är naturligt.
    Lev där du är.
    abbes pappa slår huvudet på spiken. =)

    SvaraRadera
  11. Min tösa älskade sin babybjörn, mer än den fina vagnen ett tag, så jag bar runt henne mycket (också ett sätt att bli av med babykilona) - men den där bärsjalen vänninan ville propsa på mig sa hon skulle "vara bra när du sitter och arbetar och har barnet sovandes hos dig".

    Det visade sig inte vara något som helst fel på mina armar, en stödde bäbis den andra skrev på tangenbordet. Hur svårt skall man göra det för sig?

    OCh amningskudden pffthahahah, inte fasen behövde man en kudde som stöd. Hur klena armar har kvinnor egentligen som inte lyckas hålle ett femkilos knyte i det? När hon blev större kunde hon ju sitta själv i knät och bara luta sig lite på armen. Nu är jag inte världens längsta mamma så det kanske har med det att göra.

    SvaraRadera
  12. Håller med i ditt inlägg till stora delar, men kan inte låta bli att få påvisa andra (fungerande) argument FÖR bärsjal.

    Om man som jag är liten och spensligt byggd och föder en 5-kilos klump som helst vill bli buren hela tiden. Då är det onekligen praktiskt att kunna ha händerna fria emellanåt - ergo bärsjal.
    Provade visserligen lånad BabyBjörn först, men aj, aj, aj vad den gick hårt åt min rygg och axlar.
    Rätt använd fördelar en bärsjal barnets vikt över hela överkroppen och man orkar bära mycket längre.

    Annars ligger det mycket i det du skriver om det sekt-liknande beteendet. ;-)

    SvaraRadera
  13. Väldigt kul skrivet. Stämmer nog rätt bra på många nyblivna föräldrar. Vi blir ju rätt kvaddade redan på mvc med alla förmaningar och regler och allt. Och sedan kommer man till stirriga bvc-sköterskor som ska ge en uppsjö råd och tips om allt mellan amning och sovtider. Undra på att nyblivna föräldrar försöker hitta tryggheten i sjalen!
    (Har själv slitit ut en himla massa barnvagnar, ståbrädor, 1 st babybjörn samt 1 ringsjal.)

    /Monica

    SvaraRadera
  14. jag tyckte det var skitjobbigt när jag blev gravid, det är så mkt nuförtiden man MÅSTE ha. och alla förstagångsföräldrar (för jag kan tänka mig att man blir luttrad sedan, förhoppningsvis...) har noll koll. det bara är så. man har ingen som helst aning om vad det är som behövs, vad som är bra, vad som är onödigt osv. och man vill ha det bästa till sitt barn, utifrån sin egen ekonomi. själv fattar jag inte det där med sjalen, tycker det verkar skitjobbigt att knyta och greja. men jag måste försvara oss förstagångsföräldrar, den nya värld man kastas in i som ny förälder är livsfarlig rent ekonomisk just för att man inte VET. jag frågar mina föräldrar hela tiden; BEHÖVER jag det här?

    SvaraRadera

OBS! Om kommentarsfunktionen frågar efter en url; hitta på något eller ta t ex www.blogger.com.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.