Visst är det uppfriskande att få en rejäl dusch med vatten på sin kvarn?
När man får bekräftelse på att det där man alltid brukar säga är helt riktigt?
En av mina favorit-brukar-säga är att urkärnade svarta oliver är en styggelse som inte bör nämnas, och framförallt inte ätas, på samma dag som sina underbara, kärnfyllda, kalamatiska släktingar.
Jag dömer direkt ut en restaurang som har så låga matambitioner att dom serverar urkärnade, svarta oliver.
I en krönika i senaste numret av Allt om Mat skriver Isabella Lövin att de svarta oliver som kärnas ur skördas gröna av besparingsskäl och för att mildra den bittra smaken läggs de i bad som bland annat innehåller utspäddd kaustiksoda.
"Nej, dom här var inte goda. Mer kaustiksoda." måste någon ha sagt.
Av kaustikbadet får de en oaptitlig grå färg, vilket man löser genom att färga dem svarta som sot.
Dom kolsvarta oliverna är alltså kaustiksodabadade gröna oliver+ E 579 som har mindre gemensamt med "riktiga" oliver än burkchampinjoner har med färska.
Svarta kalamataoliver, när man tänker på det, är däremot inte ofta svarta, utan snarare brunlila.
UPDATE Uppgifterna i krönikan kom ursprungligen från P1:s Plånboken. En podversion av det avsnittet kan du hämta här.
oliver, färgämnen, mat, allt om mat, isabella lövin
19 kommentarer:
Huuu!! Nu blir jag rädd på riktigt. Vår familj är en storkonsument av svarta urkärnade oliver, främst för att vi inte orkar sitta och kärna ur varenda en till våra ungar som är tokiga i oliver.
Du har inte en länk till artikeln?
Förra veckan vad det kalsonger.
Denna veckan oliver.
Rena rama "Sverker" på dig nuförtiden. :o)
Nu klampar jag in här och svarar i Ulrikas ställe. Kanske lite oartigt…
Cissi: Jag vet inte om Allt om Mat publicerat den där artikeln på nätet. Men jag vet att en stor dansk butikskedja fick på huden i våras, för att man sålde just den här typen av fuskoliver, men utan att ange E579 på etiketten.
Urkärnade oliver är en smaklös produkt som man lika bra kan vara utan!
Fyfan. Usch. Eller, bläk, som min dotter säger.
Bläk, alltså.
Pontus: Bra idé till en blogg. Sverkerbloggen. Fast jag skulle nog kalla en konsumentblogg för Elm Street och således bränna allt skräp i en ugn.
Sätter en slant på att krönikören i Allt om mat fått infon ifrån den mycket läsvärda boken Den Hemlige Kocken, som bär den obehagliga undertiteln "det okända fusket med maten på din tallrik".
Det var i alla fall där jag läste om det första gången.
ja...nu lyckades jag kommentera detta inlägg i det förra...
En viktig grej jag glömde, Isabellas uppgifter kom från P1:s Plånboken. Podversion finns här.
Shit. Jag hatar de där urkärnade Eldorado-missfostren. Men älskar kalamata-kompisarna.
Nu har jag alltså fått förklaringen på varför. Tack för strålande info.
Sverker-Ulrika. Det låter det. ;-)
usch... men skönt att nu ha en konkret anledning att aldrig mer köpa eldoradooliver, för det har ibland varit lätt att det blir det eftersom de är så billiga.
gillar din blogg. hoppas du vill spana in vår också. vi har postat oss själva i ett paket på en resa genom Sverige. den finns på extrememobileblogging.se om du vill ta en titt.
smashing
/Axel & Johannes.
Men är det inte farligt att äta oliver som inte är tvättade i kaustiksoda?
Det bästa är att för några kronor extra kan man köpa urkärnade kalamata. Det är lyx det!
Cissi: Lär ungarna att kärna ur själva :-). Och det kommer nog en länk såsmåningom. Andra krönikor av Isabella Lövin finns på hemsidan.
Pontus: Sverker är mitt mellannamn, just nu :-).
Stellan: Inte oartigt, bara upplysande.
Sussi: Så är det. För en gångs skull ett larm om något ÄCKLIGT.
Fredric: Bläk var ordet. Du kanske ska dra lite i det där med Sverkerbloggen?
Copytobbe: Men det var ju du som var här, ju. Vad kul.
Det kanske är ett känt fenomen med färgade kaustikoliver? Jag hade aldrig hört talas om det förut i alla fall.
Luckypunk: Jag läste din kommentar i förra inlägget. Och det är nog ganska svenskt att vilja ta genvägar så att det väsentliga går förlorat. Typ kärnfria oliver.
Abbes pappa: Varsågod, det var så lite så ;-).
Axel: Tackar! Ska kolla in er paketresa.
Uffe: Det låter inte vidare hälsosamt i alla fall. Man får hoppas att någon har koll på läget.
Therese: Urkärnade kalamata? Hur blir det då? Jag är skeptisk. Men du kanske var ironisk :-)?
Det låter som en förfärlig tur att jag inte äter oliver över huvud taget!! :)
Nej, Kristina. Det har du gravt missuppfattat ;-). Riktiga, kaustiksodefria, oliver är en stor källa till glädje och njutning.
Saluhallen hade hysteriskt goda röda oliver för sisådär tre hundra pix per kilo. De var visst gröna oliver färgade med någon hallonvinäger. Tyvärr innehöll de även något cancerogent så de fick EU-förbud. Men jävlar vad goda de var.
Säg den lycka som varar för övrigt.
Fredruk: Så fort man är riktigt glad så kommer något cancerlarm och sätter käppar i det hjulet :-).
Aaaah. Plötsligt förstår jag. Hatar urkärnade svarta oliver ÄÄÄLSKAR de med kärnor. Har aldrig förstått varför.
Men bäst är enorma gröna oliver från saluhallen. :)
Ingen ironi alls, faktiskt. Skulle vilja påstå att de smakmässigt är lika bra som de med kärnor, även om konsistensen är något mjukare. Det spelar mindre roll när man har dem i matlagning.
Det är någon stackare som sitter och pillar ur kärnorna så att vi slipper tugga försiktigt.
Skicka en kommentar