Det är något magiskt med de där gula rackarna.
Man blir så glad av dom.
Har du sett herr Kantarell?
Uti enebacken?
Han kom dit i förrgår kväll med sin hatt på nacken.
Den är gul och den är grann, passar just en sådan man.
Passar åt herr Kantarell uti enebacken.
Och här är resten av texten, den som man alltid börjar nynna på i svampskogen, men aldrig kommer ihåg riktigt hur den gick:
kantareller, svampar, svampplockning, skogen
1 kommentar:
haha jag älskar kantareller. vilken hyllning du gjort genom ditt inlägg. vill ut och plocka!
Skicka en kommentar