Detvarintejagdetvarsossarna verkar ha samma, lätt skuldbelagda besatthet som jag. Vi kan inte låta bli att läsa vad Linda Rosing knåpar ihop på sin blogg.
Missa inte det här inlägget, där DVIJDVS uttrycker det alla tänker, men inte kan med att säga, när de ser den här bilden: Foto: Linda Rosing (eller någon annan).
Frågan är vad man lockas av och varför man tar sig tid att göra mer narr av den stackars människan än hon själv redan gör. Men det är kanske något djupt mänskligt och primitivt, att gotta sig i missanpassade människor för att sedan, tillsammans med de som tycker lika, ta ett steg tillbaka och peka finger.
Förr utnyttjades halta, lytta och idioter på cirkus. Cirkusdirektören körde dem land och rike runt och lät folk kolla på freaksen mot betalning. Tror inte att Skäggiga Damen själv såg röken av några slantar.
Idag har vi inga ambulerande freakshows. Vi har istället bloggar. Förhoppningsvis får fröken Rosing själv en liten slant för sin show. Samhället har alltså tagit ett par steg framåt. Inte så illa ändå.
Soniapunk: Åh, jag kan inte hjälpa att jag tycker det är lite rart att du tar store, starke Ernst till försvar. Men han har ju byggt hela sin karriär på att göra och säga saker som väldigt många människor finner våldsamt irriterande. Och många gillar också, förstås. Men därför tror jag att han tål lite hårdare tag.
Mikael: Hej och välkommen! Frilansande copywriter, minsann. Det var jag också en gång i tiden. Och jag tror också att fröken R gråter hela vägen till banken.
Jo, men du förstår att stakars goa Ernst är ju sååå mobbad... Nä då! Skojar. Fast jag håller inte med dig. att Linda rosing söker uppmärksamhet är ingen hemlighet, men att hon skulle få det av mig är helt otänkbar. Inte en enda lösnummer har jag köpt pga henne. Inte en timme framför TVn (ok, kanske den gången i Roomservice eller nåt).Jag läser inte hennes blogg eftersom hon inte kan röra mig ( som du gör t.ex)Hon får varken positiv eller negativ uppmärkamhet från mig, hon är mig helt likgiltig. Ernst likaså. Jag tittar på hans program, kan tycka att han är väldig irriterande jag också, men då byter jag kanal. Men missförstår mig inte, jag läser intervjuer, bloggar och biografier (inga skvallrer) om jag upskattar någon kändisarbete eller värderingar, men jag ville gärna erkänna dem samma människovärde som alla andra.Samma rätt till ett privat liv, rätt att göra fel utan att kräva ett huvud på ett fat, rätt att vara irriterande utan att mobbas...tror att du förstår. Jag kanske tar detta på för stor alvar, men jag tänker väldig ofta på Princessa Diana, och hur dettragiska i historien hade kunnat undvikas. Jag tycker synd om Rosing som kanske är så trasig att hon inte går att laga, om ernst som saknar insyn, om Britney som mår pyton.De får vara i fred för mig. Och jag skrattar när du skriver så, men sen får jag faktiskt dålig samvete.
Det var fint skrivet Luckypunk. Och att du tog dig tid. Jag pendlar också mellan att tycka oändligt synd om Linda R och hennes trasiga liv, och att ibland koka över av hur DUM hon är (det är väl där min fascination ligger). Och skriva nåt om det. För att sedan få lite dåligt samvete. Jag hade aldrig kunnat med att uttrycka mig så hårt som DVIJDVS gjorde, men jag antar att min länk var en fegisvariant av att göra det.
Förra året skrev jag ett inlägg som inte alls klingar i samma toner som de inlägg jag skriver om Rosing idag. Här finns det att läsa. http://detvaintejagdetvasossarna.blogg.se/2007/april/dont-feed-the-apes.html
Sen hände det nåt. Hon tog det hela trettiotvå varv till i media och jag böt sida igen. Och här står jag nu och tycker och tycker och har gjort henne till mitt narr. Tacksamt, och självklart oerhört lätt. För lätt. Men jag kan inte bara spy galla över Mona Sahlin, Gudrun Schyman och Linda Skugge. Det blir så långrandigt. Och gallan jag spyr över Rosing handlar inte om avsky. Det gör gallan som jag spyr över Sahlin. I Rosings fall handlar det nog mer om att jag blir så oerhört frustrerad över att hon aldrig gör nåt åt sig själv. Rent av provocerad. Och sen har jag aldrig varit försiktig i min kritik, men det är en annan sak. Jag lär inte bli det heller för jag har aldrig förstått mig på varför jag borde vara det.
Den funkade när jag kopierade och klistrade in i adressfältet. Vet inte hur jag ska göra annars för att den ska funka. Man kan googla: dont feed the apes detvarintejagdetvarsossarna, så kommer det upp. :)
13 kommentarer:
Haha, samma lätt skuldbelagda besatthet hyser jag. Fan också, den där bilden är ju som vore den photoshoppad av nån elaking.
Frågan är vad man lockas av och varför man tar sig tid att göra mer narr av den stackars människan än hon själv redan gör. Men det är kanske något djupt mänskligt och primitivt, att gotta sig i missanpassade människor för att sedan, tillsammans med de som tycker lika, ta ett steg tillbaka och peka finger.
Jag tycker också synd om kändissarna när du gör narr av dem :(
Själv tror jag att Linda R:s drivkraft är uppmärksamhet. Av alla slag. Även sådan som det här inlägget.
Ulrika: Ernst också?
Förr utnyttjades halta, lytta och idioter på cirkus. Cirkusdirektören körde dem land och rike runt och lät folk kolla på freaksen mot betalning. Tror inte att Skäggiga Damen själv såg röken av några slantar.
Idag har vi inga ambulerande freakshows. Vi har istället bloggar. Förhoppningsvis får fröken Rosing själv en liten slant för sin show. Samhället har alltså tagit ett par steg framåt. Inte så illa ändå.
Soniapunk: Åh, jag kan inte hjälpa att jag tycker det är lite rart att du tar store, starke Ernst till försvar. Men han har ju byggt hela sin karriär på att göra och säga saker som väldigt många människor finner våldsamt irriterande. Och många gillar också, förstås. Men därför tror jag att han tål lite hårdare tag.
Mikael: Hej och välkommen! Frilansande copywriter, minsann. Det var jag också en gång i tiden. Och jag tror också att fröken R gråter hela vägen till banken.
Jo, men du förstår att stakars goa Ernst är ju sååå mobbad...
Nä då! Skojar.
Fast jag håller inte med dig. att Linda rosing söker uppmärksamhet är ingen hemlighet, men att hon skulle få det av mig är helt otänkbar. Inte en enda lösnummer har jag köpt pga henne. Inte en timme framför TVn (ok, kanske den gången i Roomservice eller nåt).Jag läser inte hennes blogg eftersom hon inte kan röra mig ( som du gör t.ex)Hon får varken positiv eller negativ uppmärkamhet från mig, hon är mig helt likgiltig. Ernst likaså. Jag tittar på hans program, kan tycka att han är väldig irriterande jag också, men då byter jag kanal.
Men missförstår mig inte, jag läser intervjuer, bloggar och biografier (inga skvallrer) om jag upskattar någon kändisarbete eller värderingar, men jag ville gärna erkänna dem samma människovärde som alla andra.Samma rätt till ett privat liv, rätt att göra fel utan att kräva ett huvud på ett fat, rätt att vara irriterande utan att mobbas...tror att du förstår. Jag kanske tar detta på för stor alvar, men jag tänker väldig ofta på Princessa Diana, och hur dettragiska i historien hade kunnat undvikas. Jag tycker synd om Rosing som kanske är så trasig att hon inte går att laga, om ernst som saknar insyn, om Britney som mår pyton.De får vara i fred för mig.
Och jag skrattar när du skriver så, men sen får jag faktiskt dålig samvete.
Det var fint skrivet Luckypunk. Och att du tog dig tid. Jag pendlar också mellan att tycka oändligt synd om Linda R och hennes trasiga liv, och att ibland koka över av hur DUM hon är (det är väl där min fascination ligger).
Och skriva nåt om det.
För att sedan få lite dåligt samvete.
Jag hade aldrig kunnat med att uttrycka mig så hårt som DVIJDVS gjorde, men jag antar att min länk var en fegisvariant av att göra det.
Förra året skrev jag ett inlägg som inte alls klingar i samma toner som de inlägg jag skriver om Rosing idag.
Här finns det att läsa.
http://detvaintejagdetvasossarna.blogg.se/2007/april/dont-feed-the-apes.html
Sen hände det nåt.
Hon tog det hela trettiotvå varv till i media och jag böt sida igen.
Och här står jag nu och tycker och tycker och har gjort henne till mitt narr.
Tacksamt, och självklart oerhört lätt.
För lätt.
Men jag kan inte bara spy galla över Mona Sahlin, Gudrun Schyman och Linda Skugge.
Det blir så långrandigt.
Och gallan jag spyr över Rosing handlar inte om avsky. Det gör gallan som jag spyr över Sahlin.
I Rosings fall handlar det nog mer om att jag blir så oerhört frustrerad över att hon aldrig gör nåt åt sig själv.
Rent av provocerad.
Och sen har jag aldrig varit försiktig i min kritik, men det är en annan sak. Jag lär inte bli det heller för jag har aldrig förstått mig på varför jag borde vara det.
DVIJDVS: Den där länken funkade inte. Kan du inte ta den igen?
Den funkade när jag kopierade och klistrade in i adressfältet. Vet inte hur jag ska göra annars för att den ska funka.
Man kan googla: dont feed the apes detvarintejagdetvarsossarna, så kommer det upp. :)
Du får klippa ut och sen klistra in.
Skicka en kommentar