Du vet att du inte är lika ung och het längre när dina fredagkvällar är lika förutsägbara som en Linda Bengtzinglåt och lika schemalagda som... någonting som är väldigt schemalagt.
De planeras mer efter tv-tablån än nöjesbilagan.
Fredagkvällen med herr och fru Good kommer garanterat att se ut så här:
När jobbet är avklarat, den extra goda middagen uppäten (vinet dricks fortfarande) kokas det rött te (koffein är inte att längre tänka på så här dags) och den lilla godisskålen plockas fram.
En skål vars innehåll får ätas stillsamt, värdigt och fredligt, eftersom tonårsbarnen definitvit inte är hemma.
Sedan ser schemat ut så här:
20.00 Så ska det låta. I ettan.
21.00 Var fan är mitt band. Också i ettan.
21.30 Dags att knäppa om till fyran för att se Berg flyttar in.
Därefter har säkert någon (jag) somnat i soffan, men kanske vaknar av att den andre (Johan) måste resa på sig för att han har blivit stel i benen av att sitta stilla så länge.
Enda gången det blev lite grus i detta väloljade planeringsmaskineri var när Carina Berg flyttade in hos Gudrun Schyman.
"Ska det vara fredagsunderhållning att behöva titta på den där människan?" undrade Johan irriterat och knäppte över till någon trevlig våldsfilmsrepris.
PS. Han kom just ut ur duschen gnolandes på Var fan är mitt band-signaturen. Och han har ingen aning om vad jag skriver om just nu.
fredagsmys, medelåldern, så ska det låta, Magnus Uggla, Carina Berg,
19 kommentarer:
Låter ju supersoft.
Jag tänker spendera kvällen i sällskap med något så vilt som tre dagars disk.
Därefter ska jag, som belöning, trycka i mig fåniga mängder grillchips, i takt med att intrigen tätnar i min svulstiga Twin Peaks-box.
Bengt Braun har lösningen på alla fredagars leda med lek och sång, dansande kändisar och gråtande bönder.
DVD-boxar. Med bra serier. Brideshead Revisited t ex. Eller Twin Peaks. Eller Rome. Eller The Wire. Eller Sopranos.
Eller varför inte en svår iransk film på 2, 5 timmar utan dialog som handlar om gamla tanter som tvättar mattor vid en flod....
Jaha, lite fredagskverulans ser jag. Du glömde en grej: korsord. Annars håller jag nog med Nemo - fast i mitt fall blir det ett par timmars meninslöst gloende på Fight Quest, Cage Rage, K1 mm. Samt att hålla sig nykter och vaken till dess Tonåringen behagar dyka upp en bra stund efter utsatt tid.
*flinar fortfarande*
det här var roligt att läsa!
och så tyckte jag om " lika förutsägbara som en Linda Bengtzinglåt"...för visst är det så med Linda...allt låter likadant.
hehe, ibland är det skönt att vara inrutad.
'
alternativa tv grejer..
en våldsöverdos med Kill Bill 1.
Kanada-Sverige semifinal hockeyvm. Sent sent.
Låter jättemysigt ju.
En sån fredag skulle jag gärna ha ikväll.
Men...
Själv ska jag stå i en svett-doftande, testosteronstinn danssal när en massa kendo-tränande damer och herrar försöker slå varandra lite lagom sönder och samman samtidigt som jag håller koll på tiden och räknar poäng, allt akompanjerat av märkliga vrål.
Och jag tränar inte ens kendo själv...! o.O
Alla har vi våra sätt att spendera en fredagskväll. :D
Jag tror att du är i gott sällskap. Tycker att jag känner igen fredagssången alltför väl. Min fru hävdar att jag låter ungefär som Johan också.
Jävvla Blogger som har slutat att skicka mail när det kommer nya kommentarer.
Och vad skönt med alla fredagsinspel! DVD-boxar. Jag vet inte vad det är, vi har både Twin Peaks och Sopranos som bara är började på. Det blir aldrig av, liksom. Som en idiot sitter man hellre och svär över all skit som sänds.
Fast lite mysigt är det ju ändå på nåt sätt.
Det är sannerligen ett miserabelt liv vi lever. Om Roskildefestivalen var imorgon skulle jag lifta dit, och se om jag kunde sno ett tält på plats. Eller lita på att man kunde ragga upp någon med tält.
Att njuta av en medelåldersfredag när man är medelålders är bara ett tecken på bra tajming.
Att vara medelålders och försöka hångla upp någon stackars 23-åring på Harrys är något annat.
"Allt har sin tid", sa någon.
Då är väl tricket att leva i rätt tid?
Eller?
PS känner igen ert schema, fast vi har två små människor sköter godiskonsumtionen DS
Men det som förmodligen skulle hända om Roskildefestivalen var imorgon var att man skulle hyra en V70 på Avis, kolla på FAQ:n på Roskildes sajt om de tar American Extress (bara för att upptäcka att det inte var någon vanlig fråga), boka upp ett mysigt rum på ett äkta smørrebrödställe lite utanför Roskilde, ta bilen in till 21-spelningen på stora scenen (Rolling Stones kanske) och ta det lite lugnt med drickat för man skulle ju köra tillbaka till värdshuset senare på kvällen.
Nja, jag vet inte om jag vill förlika mig med att "allt har sin tid". Och det säger jag utan att tro att det betyder att man har någon sorts kris. Jag vill helst inte lämna något, bara addera saker. Fast hångla upp en 23-åring på Harrys skulle såklart inte kännas så kul. Man måste åldras med värdighet.
Sorry alla som får läsa detta, måste bara kolla tekniken lite.
Tacos.
Hasse: Det ligger mycket i det där med tajmningen. Allt blir ännu mer tragiskt om man inte prickar in den. Mats: Hahaha! Fruktansvärt kul om Roskildefestival à la medelåldern! Men jag har nog tyvärr alltid varit för bekväm för festivaler (och för tågluffning). Jag har köat utanför Ullevi och bildettkassor från tidiga morgonen, men där har nog min gräns för sådana äventyr gått, även som sjuttonåring.
(Dessutom skulle vi ha upprörda över ljudvolymen när vi väl var på plats i Roskilde och skällt ut ett gäng ungdomar som tagit plats på V70:s motorhuv för att dricka öl.)
Jag har varit på Roskilde några gånger, i ett tidigare liv, och skulle naturligtvis visa upp bilderna på en ganska prydlig parmiddag nyligen, vad det nu skulle vara bra för. Förmodligen var det någon sorts provokation för att gästerna var så prydliga. Vi har inte hört ifrån dem sedan dess. Men vadå, jag hade nätlinne, pannband, en fjäder som örhänge (man kan ana hålet fortfarande) och snusnäsduk som skärp. Värre än så var det inte. Ja jävlar, jag ska scanna bilden och visa upp den för er. Som ny kommentator på den här bloggen, inleda med att förnedra mig själv, som altid i nya sammanhang.
Min förra kommentar var visst inte helt genomläst. Det gick lite för fort, tror jag.
Mats: Ja! Vi vill se på dina Roskildebilder.
Okej, får väl haka på "bikt-trenden" ;-)
2001 var vi 5 "grabbar" i en husbil på Roskilde.
Hade en plats längst ut på området jämte en skog.
Hur städat som helst.
Prickade in bra band, drack te och pratade om livet.
Världsklass...
jo, det är väl så det skulle bli om man skulle åka på roskilde idag, man gör en egen liten variant av standardröjlivet på en festival, på ett mer vuxet sätt.
sitta där utanför sin praktiska husbil, i utkanten på området och kommentera de tokiga ungdomarna. som gubbarna på balkongen i mupparna ungefär.
jag kan förlika mig med den tanken om det trots allt skulle vara tillåtet att bli alldeles för packad och få en knäpp och göra en stagedive. om ingen tittade snett på en om det skulle hända, men det skulle det nog suck! inte.
Skicka en kommentar