När jag vaknar på natten av skärande ljud (trots omsorgsfullt istoppade öronproppar) brukar det handla om snarkningar eller tandgnissel.
Men i natt var det något nytt som trängde igenom proppbarriären.
Ett rådjursväsen utan dess like.
Det måste ha varit ett helt gäng som gapade och skällde på varandra, och dom höll igång precis utanför vårt fönster.
Tyvärr var jag mer intresserad av att sova vidare än av att se efter vad som egentligen stod på, vilket jag kan ångra nu.
Nästa gång ska jag gå ut och fråga vad fanken dom håller på med.
Jag hittade ingen bild på det knappsamlande Rådd-djuret från Mumindalen, men Sniff är hans son.
Andra bloggar om: rådjur, Mumindalen, Rådd-djuret, Sniff
5 kommentarer:
Vill du låna en tax? Hagel får du tyvärr fixa själv.
Jag vill alltid låna en tax. Taxar är det bästa jag vet. Rådjur eller ej.
Esmeralda heter hon, det lilla kräxet. Normalstor röd korthårstik. Löjligt beroendeframkallande.
Helt galen i räv och råddjur. Vi har gått en kurs och gjort anlagsprovet. Bössa och öppen klass får det bli till hösten.
Var det förresten en strävhårsgubbe jag såg på någon av bilderna?
En strävhårstik. Myrra. Var väl också tänkt som jakthund (delvis) men blev världens charmigaste kompis.
Hon var den tredje taxen i mitt liv.
Säg bara till om du behöver taxpassning av Esmeralda. Här finns en hel familj med taxfans.
Vad jobbigt att inte ens få sova ostört trots öronproppar. Sover själv med djupt instoppade öronproppar. Själv så har jag svårt att höra väckarklockan med propparna i öronen.
Skicka en kommentar