Det skrivs mycket om Damernas Världs modechef Martina Bonnier just nu.
Hon har släppt en stilbok, Fashionista, och i samband med det gett ett antal intervjuer.
Hon borde nog ha låtit bli.
Förut tyckte jag att MB var en kunnig yrkeskvinna med oklanderlig stil. Efter att ha läst intervjuerna tycker jag att hon är... GAAAHHH!
Ett porträtt av Martina publicerades i den egna tidningen DV, och jag kanske är intrigant, men det känns som om skribenten Karina Ericsson Wärn, hade en liten, liten djävul bakom örat när hon framställde Martina.
(Marie Söderqvist har för övrigt en liknande teori om Hanna Hellquist som intervjuade Martina för familjen Bonniers egen DN.)
Kan det vara så att Martina har en så extremt provocerade effekt på sin omgivning?
Här är några citat ur DV:
"Under klänningarna, som med nöd och näppe passar en midja på 60 centimeter, står rader med matchande skor."
"På ett bord har det dukats upp accessoarer så dyrbara att man undrar varför ingen säkerhetsvakt finns på plats."
"Martina Bonnier är en nätt kvinnlig 34. Kroppen håller hon igång med träning. – Jag tränar alla dagar jag kan. Är jag på resa blir det små övningar på hotellrummet."
Och så avslutas artikeln med en berättelse om när Martina gjorde något riktig crazy.
Hon var i Milano och skulle köpa sig något glamouröst att ha på sig till releasen av Fashionista.
Så här berättar hon själv om den dramatiska händelsen:
"– Jag hade ingen tid på mig. Vart skulle jag gå? Folk förväntar sig kanske att jag är klädd i YSL. Men Versace låg nära."
Så då köpte Martina en Versace-klänning istället. Var inte det för tokigt, så säg?
Och visst, det är roligt för Martina att hon kan köpa alla säsongens signaturplagg och sextiofemtusenkronorsväskor, det skulle jag också gärna vilja kunna göra. Men att slänga upp alltihop: pengarna, plaggen, väskorna, lägenheten, jobbet, midjemåttet, pyttestorleken och you name it, så distanslöst i ansiktet på det svenska Jantefolket, det visar i alla fall inte prov på det bästa av omdömen.
Här är intervjun från DI-Weekend där du bland annat kan läsa om vem som botoxar väskskinn, hur många handväskor varje kvinna som ett absolut minimum bör äga och att det krävs åtta garderober för att rymma alla Martinas designerväskor.
UPDATE Det gick tyvärr inte att länka direkt. Du får klicka på länken DI Weekend längst till vänster och scrolla ned till artikeln Vår tids baglady.
Läs även andra bloggares åsikter om Fashionista, Martina Bonnier, Damernas Värld, Marie Söderqvist, Hanna Hellqvist, YSL,
4 kommentarer:
Provocerande är bara förnamnet, nog för att jag har råd att köpa men fantasilösheten och promotandet för märkeshysterin som lett till inflation av priser (priset för säsongens nya whatever är sjukt i förhållande till ränta och vad som krävs för att tjäna dessa pengar efter skatt, borde vi inte revoltera över alla dessa behov som skapas, lite dekadans över det hela i jakten på vaddå? Dessutom finns det såna här böcker utomlands av Italienskor och Fransyskor som klär sig betydligt bättre en namedropping Martina!
Ja jvlar. Dyr hobby kan man tycka. Jag vet inte om hennes uttryck är särskilt upprörande snarare tycker jag att det är roligt med det extrema. Men visst kan det vara dålig fingertoppskänsla om man vill nå ut till "alla" med det anslaget. Kan ändå inte komma ifrån att det är underhållande med människor som är såpass insnöade på sin grej.
Tycker det är föga provocerande, men jantelagen känns inte så viktig för min del iofs, och M.B. alla för väl göra vad de vill för sina egna pengar. Inte sant?
jättebra skrivet detta, tycker jag. subtle! me like.
Skicka en kommentar