Jag har inte skrivit i dej på alldeles för länge. Ett tag var jag ganska flitig, jag skrev både om mina upplevelser på gymmet och i springrundan, men den här hösten och våren har du legat helt bortglömd med tomma sidor.
Men nu finns det ingen återvändo, de nya löparskorna är påsnörade, podden är fylld med hurtiga up-tempolåtar och hela världen av terräng ligger bara där och väntar på mina spänstiga (nåja) steg.
För att inte tala om Beach 2008. Den kan bli en skrämmande upplevelse om jag inte reser mig upp nu och sätter igång.
Sassabrassa mandelmassa på dej.
Sportiga hälsningar
din Ulrika
PS. Nästa vecka lovar jag att våga mig tillbaka till gymmet igen.
(Jag lovar också att det här ska inte bli någon träningsblogg innehållande mina fjösiga små träningsförsök. Det var bara ett stilistiskt grepp att använda en imaginär träningsdagbok för att berätta den stora nyheten att jag ska ut och springa.)
Läs även andra bloggares åsikter om träning, springa, gym, beach 08,
Hu, din svikare.
SvaraRaderaHälsar din föredetta träningskompis... som numera bara är din kompis. Bästa, men ändå.
Här sitter jag med en påse ostbågar och vägrar inse att Beach 2008 infinner sig o blott TVÅ månader!
Snälla, tvinga med mig nästa vecka!
Eller, äh.
Det är nog försent.
/T