Chokladkaka, fylla och åttiotal

Dr Nic gör mig påmind om en händelse från slutet av åttiotalet. Bakgrunden är att Dr Nic spelade i ett band där min syster var sångerska och min svåger var gitarrist.
Det hela utspelade sig på det här underbara stället:


Så här skriver Dr Nic:
"Apropos band. Vi hade en del sköna fester med bandet (som by the way hette Mördaralgerna). Man blev rätt så packad, normalt sett. En gång var sångerskans syrra med. Hon hade gjort sig till och bakat en kladdkaka. En riktigt smarrig kladdkaka. Som hon var stolt över. Som ingen klarade att äta efter en väl genomdrucken middag. Utan vår andregitarrist Flottstången, som vinglade förbi kladdkakan sent på kvällen med ett grogglas i näven, stack ner ett finger i den orörda kakan, drog upp en rejäl klick choklad på pekfingret - "Skitgod, skitgod, verkligen..." och vinglade vidare. Då ruttnade syrran till rejält. Skända kakan var inte nån uppskattad lek."

Och jag har kommenterat inlägget så här:

"Hahaha! Det där gamla kakminnet!
Jag som är ett halvt decennium yngre än övriga rockers, satt som en prudentlig liten tant och försökte nå igenom med mitt "Hallå! Nu är det dags att äta KAAAAKA! Som jag har BAAAKAT!"
Helt utan resultat.
Johan var också tantnykter och vi satt och snörpte på munnen över hur FULLA ni var, och hur ni BETEDDE er.
Jag tycks minnas att ni spelade "When I was a little pretty baby..." åttiotvå miljoner gånger också.
Men det kan ha varit en annan gång."