Kan året sluta bättre?

Guldägg och Canneslejon i all ära, men frågan är om inte detta toppar lyckolistan för Johan:


En egenhändigt uppdragen Blue Marlin, som väger betydligt mer än han själv; 80 kg.
Jag har bara fått en knapphändig, men exalterad rapport via mobil + dessa två bilder MMS-ade.
Återkommer med en intervju med storfiskaren.
Så länge vill jag önska dig ett riktigt Gott Nytt År!

Andra bloggar om: djuphavsfiske,
fiske, Blue Marlin, Nyårsafton,

Väckningsfundering

Var sitter egentligen snoozeknappen på en vattenbuffel?

En sån här väckte mej i morse.

På vandringsled i flip-flops

I förmiddags skulle åka med bussen till nästa strand, en trip jag tagit förut, men den här gången var jag ensam. Trettio sekunder efter det att bussen åkt vidare insåg jag att jag var på fel strand, jag hade hoppat av ett stopp för tidigt. Det var bara att börja traska de kilometrar som skiljde mig från den avsedda destinationen, någon annan buss fanns inte att ta på flera timmar.
Vägen dit var en vandringsled, och en underbar sådan. Möjligen hade den gjort sig bättre om jag inte hade haft flip-flops och en stor badhandduk om halsen.
Innan jag hittade den riktiga vandringsleden hamnade jag vid några enslig belägna skjul som såg ut som badhytter, ungefär. Där satt en farbror med båda benen kapade i lårhöjd och just när jag gick förbi fick han sin leverans av bananer och någon slag jättestor potatis. När jag gick förbi hälsade grönsaksleverantören artigt på mig, och sedan sa han: "Mon dieu! Ska jag följa dig/hålla dig sällskap? (någonting med vous accompagner).
Jag var inte säker på om det var ett skamligt förslag eller om han menade att det var livsfarligt att gå där helt ensam.
Hursomhelst låtsades som om jag inte hörde och hastade vidare, en aning stressad (mesig som jag är).
Lite senare mötte jag en annan man som visade sin fiskefångst, med fina, grönskimrande fiskar som han verkade ha fångat med hjälp av ett ljuster.
Det hela utvecklade sig till en minnesvärd promenad, helt på egen hand, som jag aldrig hade hamnat på om jag inte hade haft så ruttet lokalsinne.

Det gäller att inte parkera för länge. Då tar vegetationen över.

Promenaden omfattade även Den Helt Folktomma Stranden.

Varför inte parkera kon utanför restaurangen?

Vid slutdestinationen väntade såväl Stig som en paraplydrink.

Julpynt caribbean style.

Absolute förälder

Det kryllar av barnfamiljer här. Och som vanligt är det med blandade känslor jag betraktar de barnmatande, nappitryckande och axelvyssande föräldrarna. Fast just så här på semestern består merparten av känslomixen i att tycka att det är skönt att slippa passandet, kladdandet och bytandet. Även om många av de små är helt bedårande på ett sätt som våra iPodlyssnade och kompismessande avkommor inte längre matchar.
Men man spottar också en och annan enerverande egenskap som föräldrarna representerar. De som förvandlats till Föräldrar med stort F och aldrig mer kommer slappna av och bli som folk igen.
Varför kallar man sig själv för "pappa" inför en sexåring, till exempel? "Nu ska pappa gå och hämta en solstol, så du kan väl vänta här på pappa så länge."
Jag kan förstå om det kan underlätta för en tvååring som bli förvirrad när gubben i ena sekunden heter pappa och i andra kallar sig för "jag". Men en sexåring borde i rimlighetens namn kunna reda ut begreppen.
Det är i klass med par i sextioplusåldern som kallar varandra för "lilla mamma" och "pappsen" trots att barnen sedan årtionden både är utflugna och skaffat egna familjer.
Sedan finns här en morsa som konstant antingen ammar sitt barn eller har det i bärsele på magen. Trots att barnet inte verkar vara ett kolikbarn, eller så. När fyramånadersungen hänger där och sover kan jag inte låta bli att tänka: "Men herregud, kan han inte få sova i sin vagn istället?" Det känns som om hon gått in för att vara Moder twentyfourseven på ett aningens martyrmässigt sätt.

Var jag lika enerverande när dom här två var mindre?

Julaftonsmåne.

Andra bloggar om: föräldraskap,
mammor, pappor, barn, barnuppfostran,

Jag är en mes

Jag lider av en galopperande mesighet. Någon tuffing har jag aldrig varit, men för varje år som går så blir det fler och fler saker som jag får katastrofkänslor inför. Jag har alltid bromsat mig ner för alla skidbackar och övningar som bungjump eller dykning är inte att tänka på. Numera kan jag knappt cykla i nedförsbacke utan att se mig själv ligga med krossad skalle i ett dike.
Idag var Frida och jag och red. Om inte hon hade propsat så hade jag med all säkerhet fegat ur det med, trots att jag ridit i en himla massa år.
Men när jag satte mig på hästryggen blev jag totalt trygg. Jag kände mig säker, modig och faktiskt även duktig.
Vi klättrade uppför steniga och leriga backar, vi snirklade oss igenom smala djungelstigar, vi hade bufflar som kom emot oss i full karriär och vi galopperade, ganska snabbt, på stranden.
Utan att jag hade ett endaste ångestkill i magen.
Sånt blir man så härligt hög av.
(Tro nu för guds skull inte att det var en speciellt avancerad tur, killen framför mig hade aldrig suttit på en häst förut.)

Vovven som retade upp bufflarna.

Ganska najs, huh?

Guavafrukt plockad direkt från trädet.

Andra bloggar om: sport,
ridning, rädsla,

Läkemedel som börjar på re-

När Jonathan var sjuk häromdagen och hade hög feber så fick han en slags vätskeersättning. Då kom jag och tänka på en gång för något år sedan när Johan var jättedålig, fast den gången i maginfluensa. Vi snackar Kräksjuka med stort K.
När han var som sämst ringde jag hans storasyster, som är läkare, för att få lite goda råd. Medan jag talade med henne i telefonen hörde jag en svag och ynklig röst inifrån Johans sjuksäng: ”Fråga om jag ska ta Regain”.
Med tanke på hur Johan ser ut på huvudet kunde jag inte annat än stilla undra om det inte var lite sent påtänkt och varför just denna fråga blev prioriterad i denna eländiga stund.


Regain är ett medel mot håravfall.

Lite sent påtänkt.


Han menade förstås Resorb, som vätskeersättningen heter.

Andra bloggar om: kräksjuka,
håravfall, Regain, Resorb,

På minuten 3.0

Något av det bästa jag vet på semestern är att lyssna på riktigt bra radioprogram. Och med den fantastiska uppfinningen podradion öppnade sig möjligheten att lyssna på "Spanarna", "Roll on" eller varför inte "Sommar" när än andan faller på.
Den här semestern har mina barn upptäckt "På minuten"; det klassiska programmet som en gång i tiden hade panelmedlemmar som Margaretha Krook, Stig Järrel och Hasse Alfredsson. Idag är det förstås andra kända och roliga människor som försöker prata oavbrutet i en hel minut utan att staka sig, tveka eller lämna ämnet.
Dom (barnen) har väldigt olika uppfattning om panelmedelmmarnas insatser. Frida tycker att Hans Rosenfeldt är bäst och att Peter Settman är sämst. (Hon tycker dessutom att domaren favoriserar Kajsa Ingemarsson.)
Jonathan tycker att Pia Johansson är bäst och den sämste är enligt hans åsikt Hans Rosenfeldt ("Han är bra på att prata men säger bara tråkiga saker).
Annars har jag funderat en hel del på annandagen 2004 idag. Hur hade jag reagerat om jag sett vågen i fjärran? Hade jag insett faran? Förmodligen inte ett dugg.
Med det var extra lätt att sätta sig in in de Tsunamidrabbades situation en dag som idag.
Och en vidrigare situation är nog svårt att föreställa sig.


Andra bloggar om: På minuten,
podradio, SR, tsunamin,

En punkig lagning

av ett par gubbglasögon.

Good jul

Vid det här laget har du säkert klarat av både julbord, Kalle och klapputdelning. För hos dig är klockan förmodligen närmre tio på kvällen.
Här sitter jag i eftermiddagssolen, klockan är tio i fem och jag tänkte ta ett glas rosé innnan det är dags att gå upp i bungalowen och duscha.
Sedan blir det någonslags karibisk variant på julbord och några små klappar, förstås.
Och vad passar väl bättre då än att önska dig en riktigt god jul!

Johan i valfiskens buk?

Dagens begivenhet och snackis var när Johan var ute och kajkade med en katamaran några hundra meter utanför stranden och nära nog krockade med en knölval. Den gjorde ett elegant dyk och sedan ett sploschande vattenutblås.
Jonathan har mirakulöst tillfrisknat och var också ute och seglade katamaran tidigare idag, dock utan valkontakt. Han tackar för hälsningarna om tillfrisknande. De hjälpte säkert till.








PS. Jag kan inte pinga på Bloggportalen härifrån. Den är spärrad pga "pornographic content"...

Another day in paradise

Mymlan tycker att jag bara ska ta det lugnt, ha semester och sluta terrorisera er back home med rapporter från min paradisiska tillvaro. Det rådet tänker jag förstås inte följa, utan ge en liten beskrivning av hur min dag sett ut.
En lätt släng av jetlag gjorde att jag vaknade i tidigaste laget och låg och lyssnade på ljuden utanför fönstret. Jag kunde konstatera att de skiljde sig en smula från de vanliga. Jag urskiljde grodor, syrsor, ett antal tuppar (i någon slags battle), vågornas brus, eller kanske snarare dån, och ett och annat stilla bölande från en vattenbuffel.
Det abnorma fortsatte när en pelikan seglade förbi vid den lilla promenaden ner till frukosten.
Resans första stora backlash uppenbarade sig när Jonathan visade sig ha typ 40 graders feber, så att hans och Johans planerade dykkurs blev uppskjuten till nästa vecka. Inte en bra start på en paradisisk dag.
Men om jag bortser (vilket så klart är svårt att göra) från detta, så har dagen innehållit ett otal klassiskt paradisiska inslag: värme (runt 30 grader), en lätt bris, underbara bad (kanske 28 grader), ögonbedövande vackra scenerier och ljuvliga tupplurar i skuggan. Plus fri bar.
Alla detaljer på hotellet är inte helt färdigställda och detta kompenseras med fri bar.
Så var min dag, hur var din?

PS. I morse när jag inte kunde sova låg jag och tänkte ut briljanta saker att skriva på bloggen. Det spann vidare på temat "att ha krulligt hår i Karibien" och löd så här:
"Jag kan slå vad om att Olof Palme hade sett ut som som Krusty the Clown i håret efter ett par dagar i Karibien."
Det kändes bättre då än nu...

PS 2. Tack Nemo, för den latinska tolkningen:
In Cybero, ergo sum.
(Jag är uppkopplad, alltså finns jag.)

Livstecken

Här är ett snabbt livstecken som visar att jag har uppkoppling – alltså finns jag.
Efter två nätter på ett provisoriskt hotell har vi nu installerat oss på det "riktiga" hotellet.
Det mesta och bästa jag kan bidra just nu med är två små reflektioner:
1. Tänk vad snabbt man anpassar sig efter nya omständigheter! Plötsligt känns det heeelt normalt att det är trettio grader varmt och tjugosju i vattnet. I slutet av december.
2. Att ha ett krulligt hår som man försöker hålla i någorlunda schack är bara att glömma i det här klimatet.
Imorgon har jag förhoppningsvis något vettigare att bidra med.

Packad och glad

Ja, då var sista väsklocket igenknött.
Och alla checklistor avcheckade.
Imorgon bitti går planet till varmare breddgrader.

Ja, herregud, vad skönt det ska bli!

Beroende på uppkopplingsmöjligheterna kanske det dröjer innan jag hörs av igen.
Under tiden kan du roa dig med en grej som jag fnissade åt runt millenieskiftet.
Den håller fortfarande:

MRF MARKETING MEMORANDUM

RE: STAFF REGARDING BAD LANGUAGE

It has been brought to the management’s attention that some individuals have been using foul and abusive language during the execution of their duties. Due to complaints from some of the more sensitive staff, this type of language can no longer be tolerated.

However, the management realizes the importance of staff being able to express their feelings when communicating with other employees. To this end, our Human Resources department have compiled a list of code phrase replacements so that the proper exchange of ideas and information can continue in an effective manner without offence to our more easily offended employees. The phrases are as follows:

OLD PHRASE : Absolutely no fucking chance
NEW PHRASE: I’m fairly sure that’s not feasible


OLD PHRASE : You lying cunt
NEW PHRASE: Are you quite sure about that?


OLD PHRASE : Tell someone who gives a fuck
NEW PHRASE: Have you informed the management about that?


OLD PHRASE : It’s got fuck all to do with me
NEW PHRASE: I don’t think I was involved in that project


OLD PHRASE : Shove a brush up my arse and I’ll sweep the fucking floor as well
NEW PHRASE: Would you like me to do that for you as well?


OLD PHRASE : Am I the only twat here
NEW PHRASE: Would someone else care to answer the telephone


OLD PHRASE : You haven’t got a fucking clue
NEW PHRASE: Perhaps you need a little more training in this


OLD PHRASE : This place has gone to rat shit
NEW PHRASE: The office is looking a little untidy


OLD PHRASE : Eat shit and die mother fucker
NEW PHRASE: I think I told you this would happen


OLD PHRASE: You over paid shit for brains
NEW PHRASE: You’re my boss and I respect that


OLD PHRASE : Fuck off smart arse
NEW PHRASE: Well-done


OLD PHRASE : She’s a ball-busting bitch
NEW PHRASE: She’s a full time career woman


OLD PHRASE : Get out of my face, dog breath
NEW PHRASE: I don’t think I require your assistance


OLD PHRASE : Raving fucking arse bandit
NEW PHRASE: He’s very much in touch with his feminine side


OLD PHRASE : Boy, are you in the shit
NEW PHRASE: Does the boss know about this?


OLD PHRASE : Kiss my fucking arse
NEW PHRASE: I’d rather not if you don’t mind


OLD PHRASE : Who the fuck are you?
NEW PHRASE: Are you new here?


OLD PHRASE : No cunt told me
NEW PHRASE: I wasn’t given that piece of information


OLD PHRASE : What sort of clueless fuck wit are you?
NEW PHRASE: You haven’t done this before, have you?


OLD PHRASE: You’ve made a right cock-up of that
NEW PHRASE: It’s the sort of mistake anyone could make


OLD PHRASE: I’m dying for a shit
NEW PHRASE: I’m going to wash my hands


OLD PHRASE: It’s fucked It’s broken but
NEW PHRASE: I think I can fix it


OLD PHRASE: It’s completely fucked
NEW PHRASE: It’s broken beyond repair


OLD PHRASE : Fuck off
NEW PHRASE: I’d like to be alone for a while if you don’t mind


OLD PHRASE : Fuck off you cunt
NEW PHRASE: You are a very rude man

"I would like to speak to Apan Ola."

Kommer du ihåg Ola? Killen som... inte jobbar hos oss längre?
Han hade en fin titel när det begav sig.
Vår enda Creative Director någonsin.
Han har diplom med sitt namn på.
Han har fått många utskick från olika prominenta tävlingar.
Och en gång var det en kille från New York som ringde och frågade efter "äjpan olla".
Han skulle flytta till Sverige, och sökte jobb i branschen.
Så därför ringde han en kille som han visste hade både tyngd och cred.


Olas diplom.

Ola själv.


Andra bloggar om: GOSS,
creative director, reklamtävlingar, reklam,

Jag drömde om dej i natt, deep.ed

Ibland har man extra märkliga drömmar.
Som den jag hade i natt.
Jag befann mig i en tvättstuga (gissa vad jag ägnat mig åt i helgen...) i nåt sunkigt hyreshus som hade en massa problem (kommer inte riktigt ihåg vilka).
Samtidigt som jag skulle tvätta och lösa problem, så satt deep.ed (gissa vad jag gjort när jag inte tvättat) på en pall och kommenterade allt jag gjorde.
Och så kallade han mig för korkad.

En film från Sveriges Bästa Byrå-galan

Äntligen funkar det att länka till Resumés klipp från SBB.
Ganska snart i filmen dyker det upp två "Goa gubbar".
Det är Gunnar och Johan.

Operation könsborttagning

Oavsett vad man tycker i sakfrågan, så är det konstigaste i den här historien är att beställarna, dvs Nordic Battle Group, inte saw it coming.
Jag menar, om vi hade designat en logga för någon som hade en stor och tydlig KUK mitt i blickfånget (loggan, alltså, inte beställaren) så hade förmodligen någon, väldigt snabbt, dragit öronen åt sig och tänkt att det nog inte var helt... lämpligt.
Historiskt korrekt eller ej.
Så tänkte inte nötterna på Nordic Battle Group.
Dom resonerade: "Lejon. Kuk. Svärd. Ser bra ut. Jag har inget att invända, har du? Nähä; VERKSTÄLL!".


Före och efter operationen.

Jämför med Göteborgs Stads vapen, som har ett mycket snarlikt lejon, men med en diffus tofs som ingen någonsin hetsat upp sig över, vad jag vet.



Andra bloggar om: Nordic Battle Group,
snöpt lejon, heraldik, vapen,

Han kanske har sina sidor

men när han lagar en sådan här middag åt mej överser jag med det mesta.

Tillskott till julklappskassan?

Vetefan hur det går till, men hos Mymlan hittade jag en widget där man kan räkna ut hur mycket bloggen är "värd".

My blog is worth $18,629.82.
How much is your blog worth?

Det hade onekligen varit ett välkommet tillskott till julklappskassan.

*pratar med bebisröst och säger till bloggen att jag så klart aaaaldrig skulle sälja dej, min kära lilla baby*

"Subtilt är fint"

tänkte man inte när man tog den här bilden:



Andra bloggar om: David Beckham,
Armani, kalsonger, skreva,

Tur att han sover

Vad tycker du?
Passar Johan bäst i

Ashleys,

Kirstens,

eller Camerons frisyr?

Själv skulle jag kunna tänka mig Gwynneths.

Men Lindseys blir far too much extensions, eller hur?

Tipstack till Hanna, testa en egen kändisfrilla här.

Den här annonsen är jättebra:

Men det är ändå något av en skandal att den här inte kom bättre än tia i Månadens Print:



Andra bloggar om: Reklam,
Månadens Print,
Unicef, Café Opera,

Sanningssägare

Det här ser man inte så ofta.
En sådan rak formulering, alltså.

Andra bloggar om: Glitter,
VD, få sparken,

Några visa killar och en kamel

hänger här, alldeles utanför vårt kontorsfönster idag.

En lussespaning

Igår var jag på lussefirande på Fridas skola.
Som är världens finaste lussefirande.
Stämningsfullt, ambitiöst, välrepeterat och vackert.
På förra skolan barnen gick på infann sig aldrig den där tår- och ståpälsframkallande stämningen, eftersom dåvarande lussetågsarrangör envisades med att kompa allt med rock´n´roll-gitarr.
Men, i alla fall.
Jag tänkte på en grej när det gäller tärnutstyrslar.
Från att ha sett exakt likadana ut i hundratals år, var det en trendrelaterad grej som ändrade sig för ett par år sedan.
Glittrets placering.
Inte det på huvudet, utan det om magen.
För några år sedan började en del mer trendkänsliga tjejer att knyta det runt höften, istället för runt midjan. (Inte smickrande, för övrigt.)
Och nu börjar en annan variant dyka upp: under-bystenknytet à la empireklännning. Mer smickrande, men ändå lite… fel.
När det gäller den viktiga frågan om glittrets placering är jag en sann traditionalist.
Det passar bäst runt midjan.

Andra bloggar om: Lucia,
Lussefirande, glitter, mode,

På GOSS har vi inga lucior

vi har stjärngossar.
Och idag tindrade dom lite extra.


Andra bloggar om: Lucia,
Lussefirande, stjärngossar, GOSS,

...och grattis Hummingbirds

till småbyråvinsten!

Grattis Fältman & Malmén

till vinsten i storbyråklassen!


Andra bloggar om: Sveriges bästa byrå,
Resumé, reklam, Fältman & Malmén,

Se och njut, det gör jag i alla fall

Andra bloggar om: Vinnare i Sveriges bästa byrå,
Resumé, reklam, GOSS,

Av alla jävla mittemellanstora byråer i det här landet

så jobbar jag på den allra, allra bästa!

Hurra! Hurra! Hurra!

/direkt från köksbordet i Särö via messrapport från Stockholm.

Nu är det tumhållardags igen.

I kväll är det jag som sitter hemma och håller tummarna för GOSS i Sveriges bästa byrå-tävlingen.
Johan kommer vara på plats och kan rapportera till mej direkt.
Så jag återkommer.


Andra bloggar om: Sveriges bästa byrå,
Resumé, reklam, GOSS,

Sista, jag lovar!

Nu blir det inga fler inlägg (på ett bra tag i alla fall) på temat "bilder från förr".
Nu har jag kommit allra längst ned i lådan med foton.


Mamma och jag.

Knubbis.

Ett foto sargat av mig back then.

En totalt mejkovrad Ulrika

Jag brukar säga att jag inte bjussar på fulbilder av mig själv.
Men det är inte sant.
En gång i tiden bjussade jag på en av tidernas fulaste bilder av mig själv.
För Expressens alla läsare.


En makeover som visar att ingenting är omöjligt.


Andra bloggar om: Makeover,
Expressen, Eva & Adam,