Igår sändes första avsnittet av Camilla Läckbergs kioskvältare "Isprinsessan". Som så ofta i svenska dramasammanhang skruvar man besvärat på sig i TV-soffan. Det beror mestadels på den lågbudgeterade tekniken. Bildkvalitet, ljussättning och klippning sänder tydliga signaler att det här borde sändas i såpaträsket på förmiddagarna. Frida 15 år, sammanfattade det som "Skilda Världar-stuket".
Dialogen är också en bov i dramat. Fortfarande envisas svenska manusförfattare med att tro att någon 2007 tilltalar en överordnad med "chefen". "Vill chefen att jag ska...", "Ska chefen åka med..." osv.
Men ett det finns att hantverk som utförs i stort sett klanderfritt, och det är skådespelarnas. Det känns lite skamligt att så professionella aktörer ska behöva hålla tillgodo med så usel teknik och så yxigt manus.
PS. När hon hälsade på den mördade Alexandras make var scenen tagen i ett hus som ligger ett par hundra meter från där jag bor. I Särö, precis som det var beskrivet i boken.
Andra bloggar om: Camilla Läckberg, Isprinsessan,SVT, Niklas Hjulström, Elisabet Carlsson, http://intressant.se/intressant
4 kommentarer:
Håller med dig!
Exakt vad jag tyckte.
Pratade just med en filmfotograf med 20 års erfarenhet om Isprinsessan. Han tyckte att fotot var platt, kallt och fullt av skärpa överallt. Och det var den snälla versionen. I samma andetag tog jag upp Medicinmannen. Då reste han sig och gick.
Böckerna är inte bättre: http://bums.nu/258
Som en dålig översättning...
Skicka en kommentar