Mitt emellan

Det är inte lätt, ska ni veta, att få en stund ensam med datorn när man har två tonårsbarn med på resan. Det krävs auktoritet och tydlighet.
På hotellet där vi bor är det väldigt många småbarnsfamiljer. Igår när vi avslappnat strosade ner till stranden tittade jag på alla hålögda bebismammor och -pappor som sköt blöj- och strandleksaksfyllda vagnar framför sig. "Skönt att vi inte behöver byta blöjor på dem längre." sa jag till Johan, med en menande blick på våra gängliga tonåringar. "Ja, och inte dom på oss, heller." svarade han. Då kände jag att ur ett kosmiskt perspektiv är det ett kort ögonblick av blöjfri tillvaro vi kan åtnjuta just nu, mitt emellan spädbarnstid och ålderdom.
Men det är med blandade känslor jag tittar på alla bebisar och småbarn. Å ena sidan är det en enorm lättnad att få ägna sig åt sig själv, inte behöva passa mata, byta, utan ha dem som ett givande och roligt sällskap. Å andra sidan hugger det till i hjärtat när en charmig tvååring tultar förbi, eller en femåring säger något extra sött, då tänker jag att jag inte kommer att få rå om ett litet barn igen på det viset och att mina egna flyttar hemifrån om inte alltför många år.

Dagens lunch

Andra bloggar om: Semester, Kreta, Barn,